- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Fyrtioförsta årgången. 1905 /
27

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVENSK UPPS ATSSKRIFNTNG PA GYMNASIUM. 27

togs af tvifvel rörande nödvändigheten af en eller annan
korrigering, så nödgades man dock alltid erkänna, att
läraren gifvit åt tanken ett klarare, exaktare och vackrare
uttryck. Dylikt bidrog att stegra aktningen för vår lärares
samvetsgrannhet. Huru präktigt tyckte jag icke, att min
uppsats lät, då jag sedan högt uppläste den med
rättelserna! — Det är tämligen klart, att en modersmålslärare, som
i allmänhet är frikostig på rättelser, dock på samma gång
måste hafva »anseende till personen». Grundlig korrigering
af ett genomgående förolyckadt opus, fylldt af grofva
vårdslöshetsfel, skulle ju bli liktydig med en fullständig
omskrifning. Slika skriftprof kunna därför ej gärna bli föremål för
någon annan behandling än understrykningar, fråge- uch
utropsteckens anbringande i mariginalen. De uppsatser
däremot, på hvilka rättaren frestas att nedlägga det mesta
arbetet, äro visst icke de sämsta, utan de jämförelsevis goda,
de, hvilka äro någonting att göra af, som genom en tillsats
här, en uteslutning där kunna skapas om så, att man på
förhand vet, att författaren skall känna glädje, då han
finner med sitt opus införlifvåde de formfulländade uttryck,
efter hvilka han famlat, då han i stilen ser ett passande
omhölje för de tankar, åt hvilka han på grund af bristande
formbehärskning gifvit en så illa sittande dräkt. Man kan
vara fullt förvissad om att den vetgirige lärjungen skall
känna sig tacksam för det dryga arbete, läraren nedlagt på
hans uppsats.

Af sikten med det nu sagda har för ingen del varit
att såsom den rationellaste framställa ofvanberörda metod.
Mot densamma kan riktas den välgrundade principiella
anmärkningen, att lärjungen därvid spelar en alltför passiv
roll. Högst nödvändigt är, att han själf göres till
medverkande vid rättningen. Så sker, om man förfar på sätt, som
anbefalles i Baumeisters Handbuch: Efter konceptens
af-fattande (som förutsättes alltid försiggå i hemmet) få några
lärjungar i klassen läsa upp, hvad de skrifvit, och gör
läraren därvid muntliga anmärkningar, som tjäna samtliga
till ledning vid därpå följande renskrifning. Så kommer
korrekturen, med afseende på hvilken det säges »icke vara
ändamålsenligt, att läraren själf beriktigar sakliga och
språkliga fel, vid upprepning sätter passande synonym eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:43:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1905/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free