Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
AGNE WAHLGREN.
Det kan visserligen invändas, att det är lika svårt att lära
eleverna att interpolera, som att lära dem den vanliga
metoden att draga kvadratroten ur siffertal. Men förmågan att
handtera tabeller och draga största möjliga nytta af dem,
är af mycket större praktiskt värde, än kunskapen om hur
man drar kvadratroten ur siffertal. Skall man bibehålla den
gamla metoden, bör man åtminstone vänja eleverna vid att
genast taga de tre första siffrorna ur tabellen.
Äfven i fråga om ekvationsteorien skulle jag vilja draga
ut konsekvenserna af en af de principer, kommittén
till-lämpat vid sin reformering af algebraimdervisningen i
nederskolan. Denna princip kan formuleras sålunda: Man
bör ej lära eleverna någon ny teori, innan de insett
behofvet och nyttan af densamma. Enligt denna princip är det
således oriktigt att låta hvarje kapitel af ekvationsteorien
inledas med lösningen af en samling ekvationer och först
sedan behandla problem, som leda till dylika ekvationer.
Denna ordning följes dock i de flesta exempelsamlingar,
och faktiskt är, att det finnes lärare, som i detta fall
slafviskt följa exempelsamlingen. Dessa samlingar af
ekvations-exempel sluta för öfrigt i allmänhet med sa inkrånglade
ekvationer, att det fordras en ovanligt stor
uppfinningsförmåga för att åstadkomma problem, som skulle leda till
dylika ekvationer. Men undervisningens förnämsta mål är ju
ej mekanisk färdighet i ekvationslösning, utan praktiskt
förstånd vid problemlösning. Undervisningen i ekvationsteori
bör nästan uteslutande stå i samband med problemlösningen.
Nu kan visserligen invändas, att det är svårt att uppställa
förnuftiga problem, som leda till fullständiga ekvationer af
andra graden. Jag liar t. ex. genomgått i Möllers algebra
de problem, som leda till fullständiga ekvationer af andra
graden och af 47 problem (101-—147 - [f. o. m. ex. 148 äro
problemen hämtade ur planimetrieii] endast lyckats finna
två (2), där icke kännedomen om den obekanta» varit
nödvändig för att erhålla de uppgifter, som i problemet anges
såsom bekanta. M. a. o. problemen äro från praktisk
synpunkt fullkomligt meningslösa. Jag skall anföra ett par
exempel: Ex. 129. En person säljer en vara för 112 kr.
och vinner därvid hälften så många procent, soin varan
kostat kronor i inköp. Hvad hade lion kostat? Anmärkning:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
