Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM KURSERNA I MATEMATIK VA LATIN GYMNASIET. 71
Hur kan man veta, att vinstprocenten var hälften af varans
pris, om man ej först känner detta pris? Ex. 138.
Afståndet mellan två orter A. och B. är 13/ö mil. Två
personer afgå samtidigt från A. till B., men den ene
framkommer till B. 3(5 min. senare än den andre, emedan han
går 0,1 mil mindre i timmen än denne. Huru fort gå de
i timmen? Anm.: Hur kan man veta, att den ene går 0,1
mil mindre i timmen än den andre, om man ej redan vet,
hur fort hvardera går? Dessa problem öfverträffas dock
nästan af följande, som gafs vid studentskrifmngen
höstterminen 1904: Hvarje kilogram af en vara kostar 12 kr.
mindre än det antal kilogram, hela partiet innehåller. Detta
åter kostar 0 kr. mindre än kilogramtalet för 10 gånger
dess med 51 kg. ökade vikt. Huru mycket väger partiet?
Jag vågar ej framställa den fordran, att hvarje dylikt
opraktiskt problem skall uteslutas. Erfarna lärare påstå t.
o. m. att det är dessa meningslösa räknegåtor, som
intressera elev erna mest (?j. Men att problemens öfvervägande
flertal utgöras af dylika räknegåtor, det måste anses
oriktigt. I själfva verket är nog ej svårigheten att åstadkomma
lämpliga problem så stor, om man nämligen gör klart för
sig, att lösningen af andragradsekvationer i skolan har sin
hufvudsakliga betydelse i planimetrien (och i fysiken på
real-linjen). Om man således afstår från att ge problem på allt
möjligt och redan från början ställer detta kapitel af
ekvationsteorien i nära samband med planimetrien, skall man
nog få tillräckligt med exempel. I fråga om system af
ekvationer, där mer än en är af högre gradtal, skulle jag
vilja ha denna förbindelse så fullständig, att dessa system
endast behandlades i samband med planimetrien.
I nära samband med frågan om andragradsekvationer
står frågan: Bör begreppet imaginära tal införas i skolan?
Härpå svaras bestämdt: Nej! Att öfverhufvud de imaginära
talen kunnat införas i skolan, måste bero pä en
missuppfattning af de imaginära talen. Det är alldeles riktigt, när
man säger att ekvationen x~ — — 1 ej har någon rot. Att
man i den högre matematiken påstår motsatsen, beror på
en fullkomligt godtycklig öfverenskommelse, hvars innebörd
skolynglingen omöjligt kan fatta. Först om man dref ve
studiet af de imaginära talen så långt, att man hunne fram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
