- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Fyrtioförsta årgången. 1905 /
131

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM HISTORIEUNDERVISNINGEN PA GYMNASIET. 131

vara tillfredsställda. Jag tror dock ej, att vi hunnit det
praktiskt vinnbara idealet härmed. Jag anser också, att vid
den historiska undervisningen verkliga föremål, original eller
modeller, i naturlig eller förminskad skala, böra såsom
åskådningsmaterial för lärjungarne framläggas.

I de nyss omtalade undervisningsämnena, fysik, zoologi
och botanik, anses det numera såsom själf skrif vet, att
undervisningen skall bygga på verkliga föremål så långt som
möjligt. De fysiska apparaternas antal ha vid hvarje
läroverk mångdubblats på de senaste årtiondena; och den som
själf sett endast obetydligt i den vägen från skolbänken, får
en stor respekt för den nuvarande undervisningen i fysik,
när han besöker det fysiska rummet i ett väl ordnadt
läroverk. Och den tiden ligger långt tillbaka, då den fysiska
undervisningen ansågs kräfva ett särskildt rum, äfven om
apparaterna ej voro så många eller togo större plats, än att
de godt kunnat rymmas i en vanlig lärosal. För den
botaniska och zoologiska undervisningen har numera också
särskildt rum inrättats. Och på somliga ställen har man
kommit så långt, att ett naturhistoriskt museum förbundits med
själfva lärorummet, så att lärjungarne kunna direkt föras
från det senare till det förra. Vid läsningen af dessa ämnen
kunna sålunda konsekvent de utmärktaste åskådningsmedel
användas. Och de som läsa zoologi på sådana lärosalar,
behöfva ej vid genomgång af läxorna skapa sig bilder af
våra djur, högre och lägre, i öfverensstämmelse med de
kortfattade beskrifningars i läroboken. De äro i tillfälle
att med egna ögon se de allra flesta typerna, så att de
sedan ej stå handfallna, när de komma ut i lifvet och
naturen och få se de djur, som de så mycket läst om och som
de kunnat på sina fem fingrar vid läxornas upphörande.
Skolpojken från landsbygden kan då vara säker på, hur en
rödspotta eller makrill ser ut, fast han ej sett dessa fiskar
lefvande; och han behöfver ej gapa af förvåning, när han
kommer till västkusten och får se en krabba eller en manet.
Stadspojken kan skilja en nötskrika från skogsdufvan och
känna en domherre lika bra som en sparf.

Men — invänder någon — vi ha ju våra offentliga
museer för detta ändamål. Ja visserligen. Men våra museer
i ali ära, deras undervisande betydelse kan ej anslås synner-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:43:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1905/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free