Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
221 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER.
upplöser sig lätt i ett blott kronistiskt, och detta till på
köpet sönderfallande i flera parallella linier utan
förbindelseleder. Luther, Zwingli, Loyola och Johan af Leyden löpa
fara att bli från hvarandra absolut fristående företeelser,
som ha intet med hvarandra att göra, vare sig negativt
eller positivt. Lövgren har visserligen förbättrat saken något
genom att gifva reformationstiden en särskild behandling
och först för den följande tiden låta konfessionen bli
indelningsgrund. Men att indelningen blir mycket olämplig
äfven med denna modifikation, har förf. tydligen själf känt;
åtminstone har här och där känslan för det historiska
sammanhanget blifvit hans logik öfvermäktig, så att han t. ex.
låter »upplysningen i England och Frankrike» bli en
paragraf i clen lutherska kyrkans historia.
Det må icke invändas, att indelningen är en sak af
underordnad betydelse, blott innehållet är godt, och att en
indelning af en historisk framställning ändå aldrig kan bli
logisk. Det senare är utan tvifvel sant, men det är icke
heller ur logikens synpunkt jag riktat klander mot våra
kyrkohistoriska läroböcker i denna punkt, utan ur den
synpunkten, att de rent af försvåra lärarens och lärjungens
gemensamma arbete på att få blicken öppen för det historiska
sammanhanget.
Redan i innehållsförteckningen finner man också, att
Gummerus-Rosen qvist ha upptagit till behandling viktiga och
intressanta saker, som mer eller mindre fattas i de tre
andra läroböckerna. Redan första paragrafen: »Tillståndet
i världen på Kristi tid» saknar fullständigt motstycke hos
Cornelius och Hildebrand. Störst är skillnaden i G.—R:s
sista del: »Kyrkan i det nittonde århundradet». Se t. ex.
§ 65: »Andliga strömningar», särskildt underafdelningen
»De moderna världsåskådningarna», som försöker gifva
ett-tvärsnitt genom vår tids underliga blandning i religiöst
afseende. Eller den del af § 66, som handlar om Tysklands
evangeliska teologi; där finns rum icke blott för
Schleiermacher utan också för Hofmann, Beck och Ritschl m. fi.,
icke blott för den Straussiska striden om Jesu lif utan också
för den historiskt-kritiska forskningen i kristendomens
urkunder och i religionens häfder öfverhufvud. Eller § 67:
»De skandinaviska länderna», där uppmärksamhet ägnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
