Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till frågan om gymnasiets matematikkurser.
Af Olof Josephson.
Har lifligt erinrar jag mig icke den öfverraskning, med
hvilken jag som sjundeklassist började på egen hand
studera trigonometri, som den tiden ej ingick i
halfrealister-nas matematikkurs. Ett rikt och användbart fält öppnade
sig, och matematiken, som dittills ej synnerligen lockat mig
och som jag nu blott för fysikens skull ansett mig
nödsakad att mera odla, drog allt mer mitt intresse till sigr
och nu icke för fysikens, utan för sin egen skull. Må vara,,
att de täta ombyten af matematiklärare, som drabbat mig
och mina klasskamrater, delvis lagt hinder i vägen för ett
större intresse, och att detta hinder undanröjdes i och med
det att läroboken blef min lärare. Men var det icke äfven
dels bristen på enhet i lärostoffet, dels de många
tillkrånglade, nr innehållssynpunkt värdelösa uppgifterna, som stötte
tillbaka? Sedan kom universitetsstudierna, där en stor del
af detta lärostoff lämnades å sido, ett och annat däremot visade
sig vara ett led i en förut ej anad helhet. Och så bar
vägen åter till skolan, där nödtvånget har medfört ett
återvändande till åtskilliga af de gamla besynnerligheterna, som,
det är fara vardt, kanske snart genom vanan te sig helt
naturliga.
Är jag ensam om dessa erfarenheter? Rör sig icke
skolmatematiken, särskildt hvad algebran vidkommer,
delvis inom ofruktbara, för den allmänna likaväl som för den
speciellt matematiska bildningen skäligen värdelösa områden?
Och ha icke vi matematiklärare blifvit så vana att upptaga
dessa partier, att vi finna dem utgöra viktiga delar af det
hela och ha svårt att tänka.oss dem borta?
Men åtskilliga tecken tyda på en ljusning. Man har
åtminstone börjat mera öppet kritisera det, som mer än
något annat bestämmer materialet för
matematikundervisningen, studentproblemen, liksom ock den dåliga vanan
att af enstaka sådana skapa nya områden för att där i nya
former idisla det gamla innehållet. I denna tidskrift ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
