Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302
OLOF JOSEPHSON.
nyligen docenten Wahlgren och lektor Petrini gifvit kraftiga
impulser till förbättring, till utgallrande af
besynnerligheterna, till närmare fixerande af mål och medel. Det är
ju beklagligt, att denna kritik ej föregått
läroverkskommitténs kursförslag. Här gäller detsamma om matematiken
som om naturvetenskaperna öfver hufvud, att man kommit
något på efterkälken. Men för sent är det ej, ty kurserna
äro ej fastställda, och öfverstyrelsen för de allmänna
läroverken kan här åstadkomma mycket, om den stödes af
lärarnes villighet till reformer.
Som ofvan är antydt, synes mig ett hufvudfel i de
nuvarande matematikkurserna vara, att de innehålla en
mängd saker, hvilkas inbördes samband åtminstone
lärjungarna ej kunna se. I detta hänseende tror jag, att realskolans
kurser äfven enligt läroverkskommittéens förslag ha ett stort
företräde framför gymnasiets. Ty i realskolans kurser
återfinner man en ledande synpunkt, från hvilken det hela
behandlas, det aritmetiska problemet, och i geometrien
konstruktionsuppgiften. Jag tror också, i motsats mot lektor Petrini,
att den af kommittén förordnade anordningen med
ekvationsläran såsom den väg, på hvilken lärjungarna införas i algebran,
är synnerligen lycklig. Lärjungarna på ifrågavarande
stadium torde till en början ej ha synnerligt intresse för
räkne-lagarna och deras allmängiltighet (jmf. Petrini:
»Matematiken i skolan», 5:e häftet af denna tidskrift, innevarande
årgång, sid. 198), men så mycket mer för det hjälpmedel
för problemlösning, som algebran i ekvationerna erbjuder.
Och så småningom vaknar under arbetet med aritmetiska
uppgifter behofvet af systematisering och därmed också
intresset för algebraiska formler såsom kortfattade uttryck för
allmängiltiga räknelagar.
Men hvar ha vi i gymnasiets nuvarande, af
läroverkskommittén i hufvudsak bibehållna matematikkurser, speciellt de
algebraiska, någon motsvarande enhetlig synpunkt? Det
aritmetiska problemet duger ej längre. Faktiskt har det
algebraiska innehållet i gymnasialkurserna grupperat sig kring
dessa två centra: andragradsekvationer och logaritmer.
Således kring två hjälpmedel för den matematiska analysen! Hur
har man icke vändt och vridit på dessa hjälpmedel för att
få dem inpräglade på alla möjliga och omöjliga sätt! An-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
