Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL FRÅGAN OM GYMNASIETS MATEMATIKKURSER. 305
skall från början genomtränga det hela, koordinatsystemet
vara det ständigt till hands liggande hjälpmedlet. Kan man
draga i tvifvel, att detta skulle förläna matematikstudierna
ett större intresse än hittills oeh ställa resultaten i klarare
belysning? Fråga är väl, om icke en sådan metod har den
vikt, att den icke ens för de från realskolan utgående
lärjungarna borde vara främmande. Att någon särskild
svårighet härvidlag skulle förefinnas, är ej gärna möjligt.
Undertecknad har ständigt användt en dylik metod för
åskådliggörande af logaritmfunktionens variation och
inter-polationens berättigande vid användande af logaritmtabeller.
Har detta utan svårighet kunnat ske. i öfre sjätte klassen,
så torde det icke bli nämnvärdt svårare att göra liknande
användningar af den grafiska framställningen i sjätte
realskoleklassen.
Hur skulle nu ett sådant användande af
funktions-begreppet och af differential- och integralkalkylens mest
elementära partier kunna genomföras i våra gymnasier?
Det går nog ej utan vidare att med lektor Petrini säga:
hvad som är möjligt på andra håll, kan ske äfven hos oss;
det går ej att med ett slag vända upp och ned på allt,
som den nuvarande läraregenerationen vant sig vid. Man
skulle då stöta på en snart sagdt oöfvervinnelig vis
inertiæ. Därför tror jag ock, att man får nöja sig med
mindre, än hvad Bonnesen i sin ofvan citerade uppsats
föreslår för det danska gymnasiets matematisk-naturvetenskapliga
linje. Jag tänker mig, att saken kunde ordnas på ungefär
följande sätt, hvarvid dock till en början den största möjliga
frihet borde lämnas lärarne.
Sedan man börjat algebraundervisningen på gymnasiet
med en sammanfattande repetition af de vanliga algebraiska
reduktionerna, hvarvid särskild vikt lägges vid
multiplikationslagarna — i likhet med docenten Wahlgren anser jag, att
man gjort alltför mycket väsen af polynoms division, ett
kapitel, som lärjungarna sedermera ha ytterligt liten
användning af —, införas begreppen konstant och variabel, och
några enkla funktioner representeras geometriskt med hjälp
af rätvinkliga koordinater, hvarvid man till en början
naturligtvis får nöja sig med att bestämma enstaka punkter
på linjerna. Dock bör man ej dröja med att låta lärjung-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
