Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH -RECENSIONER.
35 $
vidtaga, ej heller skola vi sysselsätta oss med läsartvalet i
annan mån, än att vi meddela, att III, 58 manet res är
bibehållet; att versen V, 312, den mycket omtvistade,
bibehållits i något ändrad form, och likaså V. 994 om
navigii ratio; att V, 646 läses Matuta, ej Natura, samt VI,
383 monere (Bockemüller, Brielger,) ej nocere (Bernays). VI,
47—49 äro utelämnade såsom osäkra.
Alldeles uteslutet är i den svenska tolkningen det
bekanta stället om kärleken, hvars sinnligt materialistiska
beskrifning röjer glödande lidelse och kraft, men icke lämpar
sig för öfversättning till något språk och därför af Fehr i
i hans nämnda skrift till allra största delen är upptagen i
och genom de latinska verserna.
Troheten mot originalet synes oss öfversättaren särskildt
hafva velat tillgodose. Det är utan tvifvel en synnerlig
förtjänst, han härigenom inlagt, och den förringas ingalunda
af de svårigheter, som Lucretii egen behandling af det
kinkiga ämnet icke kunnat undgå att möta. Att
öfversättaren ej ansett sig kunna upptaga förklaringar, som på
åtskilliga ställen väl skulle hafva lättat uppfattningen af
skaldens mening, finna vi belt naturligt, allrahelst som
utgifvandet redan af öfversättningen måste hafva varit
förenadt med betydande kostnader, hvilka dock, enligt hvad i
inledningen till IV—VI meddelas, minskats genom frikostigt*
bidrag från Svenska Akademien. Det är emellertid lätt
insedt, att då öfversättningstexten skulle föreligga utan
förklaringar, tolkaren haft en mer än vanligt svår uppgift i att
återgifva originalet på sådant sätt, att dess uttalanden kunde
framträda i närmaste tillslutning till författarens tankegång
och uttryckssätt, medan å andra sidan möjlighet funnes för
svenska läsare att fullt uppfatta och göra sig reda för
meningen i urskriften. Lektor Jacobsson synes oss hafva
allvarligen vinnlagt sig att fylla krafven åt båda sidor.
Måhända har han just med afseende härå icke bäfvat
tillbaka för att ofta bruka utländska ord och termer, som
kunnat underlätta den filosofiska uppfattningen.
Att de talrika alliterationer, som hos Lucretius
förekomma — se t. ex. II 618 tympana tenta tonant; II, 102, 3
fera ferri corpora;’V, 95 fria talia texta; VI, 115 verberibus
venti versant — skulle finna motsvarighet i den svenska tolk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
