Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOLANS STÄLLNING TILL RÄTTSTAFNINGSREFORMEN. 397
skrifningens grunder» har prof Noreen tydligt visat, att pressen är
den af den äldre publiken mest beroende, och att vi icke kunna
vänta någon hjälp från det hållet. Pressen måste tvärtom iakttaga
den största försiktighet, då dess ekonomiska intressen äro för stora
för att sättas på spel genom en allt för nymodig stafning »och»,
tillägger han, »hvad värre är, det skulle strida mot alla sunda
principer för en god skrift, ty — sämst af ali skrift är den,, som
icke lyckas blifva läst, och för att bli detta, måste han stundom
taga hänsyn till folks fördomar». För öfrigt vore det stridande mot
reformvännernas ofvan anförda princip, som bjuder, att ingen
annan rättstafningsförenkling skall företagas än den, som träffar
dem, hvilka ännu icke lärt sig de äldres stafning.
Nej, liksom på så många andra håll, måste man äfven här börja
i rätt ända, och det är skolan, först och främst folkskolan, sedan
läroverken och med dem jämställda undervisningsanstalter. Låt
skolan börja och planmässigt genomföra reformen, och sedan
skola författare, tidningar och förläggare utan klagan följa efter!
Reformen skall genomföras nedifrån och af dem, som bäst och först
behöfva den. »Ingen vet bättre, hvar skon klämmer, än den,
som bär den», och det är skolan, icke allmänheten, som här är den
lidande. Och ändock skulle just skolan beröfvas rätten att yttra
sig i och befordra det, som hör till hennes egna lifsintressen! Det
kan icke vara rätt.
Från skolan eller dem, som skolans väl ligger om hjärtat,
har denna sak så småningom utgått; det är skolan och ungdomen,
som saken närmast rör, och det är därför skolan, som bör taga hand
om den och föra den framåt. Det vore en förunderlig
inkonsekvens, om just deri, som i senare tid väckt frågan till full aktualitet
icke skulle hafva rätt att föra ärendet vidare. Det vore
märkligt, om de främste skolmän, herrar rektorer, som undertecknat
petitionerna främst bland alla, om just de skulle hafva gått utanför
sin rättssfer eller tagit miste i sin uppfattning af hvad som är
skolans rätt och plikt, och ännu underligare ter sig invändningen
mot skolans rätt till initiativ i detta afseende, då man betänker,
att skolväsendets högsta myndighet på den högre undervisningens
område, nämligen Kungl. Öfverstyrelsen, själf tagit saken om hand
och genom sin rättframma vädjan till lärarekonferenserna gjort hela
frågan akut. Det finnes också anledning att hoppas, att den
sof-ring och klassificering af de olika modersmålskonferensernas
utlåtanden, som just nu på Ofverstyrelsens anmodan pågår, skall visa,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
