Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
; 12
MAGNUS LEMOINE.
mitt till punkten är a cm. och punkten befinner sig åt
nordändan till, blir kraften
I_i___i i
K = m (a + l)2}eller
2aml
K = 7 i \2 / : y\2f
(a — -) (a + -)
Kraften är således proportionell mot vardera polens styrka,
men också beroende på magnetens längd 1; med andra ord,
kraften beror av produkten ml, vilken vi kalla magnetens
moment och teckna M. Vi kunna därför skriva
2 a M
K = 7 Fys-/ ~"T\2 eller
(a — y) (a + T)
2 a M
Om vi ta den undersökta punkten långt från magneten,
blir 1 litet i jämförelse med a, och ännu mindre i
förhål-ande till a2. I de flesta fall kunna vi t. o. m. »försumma»
-j- och få formeln
K = i*
ad
Genom ovanstående deduktion inkommer begreppet
magnetiskt moment som en naturlig följd av räkningen.
Deduktionen erbjuder vidare exempel på den i fysiken så
vanliga approximationen genom försummande av termer av
»högre» ordning. Man finner, att kraft verkningarne i
närheten av en magnet avta, icke omvänt som kvadraten,
utan som tredje digniteten på avståndet. Med hjälp av
formeln blir det till sist möjligt att bestämma en magnets
moment, åtminstone om de jordmagnetiska konstanterna
antas vara bekanta. För detta ändamål lägger man
magneten rakt öster eller väster om en kompass och iakttar dess
avvikning; man finner då lätt, att
M= H • a3 tg a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
