- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Fyrtiofjärde årgången. 1908 /
33

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GENMÄLE.

33

tänkliga nyheten i nomenklaturen», orden nitratsyrass., kloridsyra
o. s. v. Författaren anser dessa ord fullt brukbara, därför, att
Ostwald i ett arbete » ger sin sanktion» åt analoga uttryck. Ren
auktoritetsdyrkan alltså. Dylik argumentation anser jag ej för
bevisföring. Och ville jag förfäkta min åsikt i frågan enligt lektor A: s
metod, så är det ju icke uteslutet, att jag för min åsikt skulle kunna
andraga en auktoritet med väl så » bred rygg» som Ostwalds. Men
jag ber att med några rader få andraga mina egna skäl. Vi
benämna nämligen numera baserna och salterna efter deras jonbildare.
Sålunda säga vi ferrohydrat, merkurinitrat o. s. v. Konsekvensen
fordrar då, att vi använda samma nomenklatur för alla
elektroly-terna, således att vi även säga vätenitrat, vätesulfat o. s. v. Men
förutom det att vi härigenom fått en konsekvent genomförd
terminologi, är denna dessutom fullt berättigad enligt vår uppfattning
av elektrolyterna. De sönderfalla lätt i joner och det är dessa joner,
som betinga elektrolyternas reaktioner.

Emot den av mig förfäktade nomenklaturen har författaren
icke häller opponerat. Tvärtom har jag till min glädje funnit, att
författaren anser den bättre än de av författaren från Ostwald
hämtade namnen. Men nu vill jag säga, att en binomenklatur för en
viss avdelning inom en klass vid sidan av den för hela klassen
gemensamma är »absolut oriktig och förkastlig» såväl från teoretisk
som praktisk synpunkt.

Från allmän teoretisk synpunkt är satsen självklar. Men i
detta fall bidrager också den omständigheten, att bin omen klat uren
knappast kan generaliseras. Möjligen skulle den kunna utsträckas
att gälla för baserna, sålunda zinkbas, kupribas o. s. v. Men för
salterna är den obrukbar.

Från praktisk synpunkt är denna binomenklatur också
förkastlig. Vi ha mer än nog av gamla, från gångna tider härrörande
namn, vilka vi måste upptaga i våra läroböcker, på det att
lärjungarna ej må stå okunniga gent emot dylika, om de påträffa dem i
literaturen eller i dagligt tal. Så mycket större skäl att undvika
införandet av nya, vid sidan av den strikta nomenklaturen stående
namn.

Vidare anser jag nämnda nomenklatur förkastlig även av
samma skäl, som jag anser uttrycket salt av en bas, salt av en syra
förkastligt nämligen därför att dessa uttryck kunna missbrukas Som
exempel härpå kan anföras den nyutkomna läroboken i kemi av
lektor K. Bohlin. Om lektor A. genomläst framställningen om ba-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:44:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1908/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free