Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
RE A LSKOLE UPPGIFTER.
ser, syror och salter i denna bok, skulle han insett, att fasthållandet
av en strikt nomenklatur icke är något »meningslöst pedanteri.»
I sammanhang härmed vill jag bemöta lektor A: s yttrande å
sid. 407:»I alla dessa arbeten möter man ouphörligt sådana uttryck
som salter av en syra, salter av en svag syra och en svag bas i
stället för de längre uttrycken: ett salt med samma negativa eller
positiva jon, som ingår i en svag syra eller en svag bas.» Författarens
omskrivning av »salt av en svag syra» är överflödigt långrandig.
Man säger: salt, vars motsvarande syra är svag. Det senare
uttrycket innehåller summa ett ord mer än det förra. leke vill väl lektor
A påstå, att uttrycket salt av svavelsyra är kortare än ordet sulfat.
Och om en lärare t. ex. säger: redogör för metoder att framställa
nitrat, så är detta uttryck givetvis kortare än uttrycket redogör
för metoder att framställa salter av salpetersyra. I regel blir nog
uttrycken mera kortfattade efter den moderna nomenklaturen än eftw
den gamla.
Författaren är tydligen en auktoritetsdyrkare, och bland hans
auktoriteter synes Ostwald vara den förnämsta. Men jag kan icke
uraktlåta att framställa den anmärkningen, att man så ofta bland
dem, som ha vården om den kemiska undervisningen här i landet,
finner i främsta rummet Ostwalds arbeten kända. Vore det dock
icke ändamålsenligare, att man studerade de författare, som väl
ändock äro märkesmännen för den modärna kemiska riktningen,
nämligen van’t Hoff, Arrhenius och Nernst. Att dessa senares
arbeten äro mindre kända, kan det väl möjligen bero därpå,att
studiet av desamma förutsätta en viss grad av fysiska och
matematiska förkunskaper?
S. Forsting
Uppgifter till de skriftliga profven för
realskolexamen höstterminen 1907.
Ämnen för svensk uppsats.
1.’ Statshvälfningen i Sverige 1809.
2t Redogörelse för någon af Snoilskys dikter.
3. Något om träden i våra skogar.
4. Hafvets rörelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
