Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OOti RECENSIONER.
19
I förordet påstår författaren, att föreliggande upplaga är
befriad från tryckfelen i den föregående (1906 utgifna nionde) upplagan.
Detta påstående väckte vår nyfikenhet, enär det från föregående
upplagor af arbetet var bekant, att författaren ej plägar förfara
synnerligen strängt med korrekturet, Vår granskning har gifvit
vid handen, att ett och annat tryckfel blifvit rättadt och att åtminstone
en ny lapsus insmugit sig i 10: e upplagan (af trycket att döma är
nämligen arbetet stereotyperadt eller tryckt på stående stilar). —
Det är alltid särdeles vanskligt att yttra sig om i hvad mån en bok
är fri från tryckfel; vore förhållandet det i förf: s förord uppgifna,
så skulle 10: e upplagan af Ny svensk rättskrifningslära intaga en
tämligen enastående ställning i vår litteratur. Vi skola emellertid
icke längre uppehålla oss vid denna sak denna gång.
Sidan 9 stöter man på gobelin, velin. Omedelbart därpå
upplyser förf. om att Ordlistan stafvar gobeläng, velä.ng. Huru är detta
att förstå? Har man icke nog ledsamheter med de dubbelformer, som
finnas i Ordlistan, utan att nya bildas? Att åtskilliga af våra
författare af rättskrifningsarbeten icke tillräckligt satt sig in i Ordlistan
utan af förbiseende komma med stafningar, som ej figurera i
densamma; att åtskilliga af våra författare af rättskrifningsarbeten på mer
eller mindre lösa grunder utvälja än den ena, än den andra af
Ordlistans dubbelformer; att åtskilliga af våra författare af
rättskrifningsarbeten ej se upp vid korrekturläsningen — alltsamman är
ägnadt att skada våra ortografiska förhållanden. Men att såsom i det
nu föreliggande fallet rentaf betona, att förf. afviker från Ordlistan,
måste klandras, då man har enhetssträfvandena i ögonsikte. Och
för öfrigt: tror verkligen förf., att stafningarna gobelin, velin ha
någon utsikt att tränga igenom?
Sidan 11 står: »konglig (jämte kunglig).» Här liar det gällt att
anföra exempel på å-ljudets teckning med o, men af parentesen
torde man få den uppfattningen, att förf. sätter stafningen konglig
framför stafningen kunglig. Om ordet ansetts nödvändigt här,
hvarför icke formulera parentesen: »vanligare kunglig» ?
På sidan 12 äro orden ovan, polsk och skrovlig satta med mager
kursiv; afses icke halffet (jfr följande sida, där skrovlig omtalas
såsom hafvande långt ä-ljud)?
Under 3) sidan 15 har tillagts ordet älg. Hade det månne ej
varit mera skäl att skjuta in sjätte?
Sidan 23 har amason, ciwober; Ordlistan tecknar amason, cmno-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>