Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OOti RECENSIONER.
19
molekyl var uppbyggd av bas och syra, kunde med allt fog tala om
ett salt av den eller den basen liksom av den eller den syran.
Berzelius följde sin teori konsekvent, när han t. ex. skrev NaO. SO3 och
benämnde föreningen svavelsyrat natron. Saltmolekylen var ju
enligt hans betraktelsesätt sammansatt av basen natron, NaO och
syran svavelsyra, SO3. Vidare kunde han ju med fog säga, att ett
salts egenskaper skulle bero av dess bas och dess syras egenskaper,
ty då i molekylen ingick bas och syra, kunde i mer eller mindre grad
dessas egenskaper tänkas influera på den av dem sammansatta
molekylens egenskaper. När sålunda författaren skriver, att »vissa
salter av svaga baser sönderdelas av vatten, så att basiska salter eller
hydrat uppstå» (sid. 11), är såväl författarens uttryckssätt »salt
av baser» som ock hela tankegången i satsen i öfverensstämmelse
med Berzelii uttryckssätt och tankegång. Men enligt vår
uppfattning av saltmolekylens sammansättning är hela denna sats ohållbar.
För det första är en saltmolekyl uppbyggd av atomer eller
atomgrupper, av pos. och neg. jonbildande atomer eller radikaler; med någon
bas eller syra har molekylen intet sammanband. Det är följaktligen
oegentligt från vår synpunkt att tala om ett salt av en bas och lika
oegentligt är det för det andra att sammanställa, ss. författaren här
gör, vismutnitratets reaktion med vatten till BiO NO3 med den
omständigheten, att vismuthydrat är en » svag bas». Det är väl
karaktären hos själfva vismutatomen uti saltet, som åstadkommer
nämnda reaktion; icke kan vismuthydratet tillerkännas något inflytande
på en reaktion, där det enligt vår åskådning alis icke förekommer.
Dylika uttryckssätt och dylik tankegång från en svunnen teori har
författaren i mängd.
Alldeles givet är det inkonsekvent, att ena gången skriva salt av en
metall eller salt av en pos. jon, andra gången salt av en bas; att ena
gången följa en ny teori, andra gången en gammal, i synnerhet på
områden, där dessa stå i uppenbar motsägelse mot varandra.1)
Under rubriken svavelväte (sid. 17) möta vi reminiscener från
en förgången tid i uttrycken SnO pos. oxid, Sn02 neg. oxid, SnS pos.
sulfid, S11S2 neg. sulfid. Och å sidan 19 har rubriken »framställning
av oxider» uti den första upplagan ändrats till »framställning av
positiva oxider». De båda däri omnämnda metoderna för oxidfram-
*) Varthän bibehållandet av dessa gamla talesätt kunna leda, ha
vi ett talande exempel uti kapitlet om salter, sådant det är
framställt Uti ett i dagarna av lektor K. Bohlin utgivet arbete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
