- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Fyrtiofjärde årgången. 1908 /
80

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

80

ANMÄLNINGAR OCH RECKNSIONËË.

ställning kunna dock användas för framställning af författarens såväl
positiva som negativa oxider. När vi numera icke anse, att salterna
molekyler äro bildade av oxider, finns ej längre något skäl att
bibehålla dessa gamla namn. Ty hur vill författaren i enlighet med nu
rådande åskådning inom kemien uppställa en berättigad definition
för exempelvis S11O2 neg. oxid till motsats mot SnO pos. oxid?

Författaren talar ofta om starka baser och starka syror, men
någon definition av dessa begrepp uppger författaren ej, och dock
skulle det vara av intresse att få upplysning om, hur författaren
tänker sig dessa definitioner. Under rubriken framställning av
syror’säger författaren: »liksom baser framställas ur salter genom
tillsats av en stark bas, kunna syror framställas ur salter genom
tillsats av en stark syra. Vanligen användes härför svavelsyra.»

Nu är det så, att blandar man lösningar av ett salt och en syra
erhålles ett nytt salt och en ny syra jämte de ursprungliga kropparna,
i det att samtliga dessa kroppar ingå i blandningen i bestämda
förhållanden enligt lagen om massverkan. Men om någon av de
bildade kropparna är olöslig eller flyktig, kan ett särskiljande av
syrorna ske. Anledningen till att svavelsyra användes för
framställande av syror är därför dels den, att svavelsyran som svårflyktig
lämpar sig för framställande av mera flyktiga syror ss. klorväte,
salpetersyra o. s. v. dels den, att syran på grund av vissa sulfats
svårlöslighet lämpar sig för framställning av lösliga syror ss. klorsyra
av bariumklorat. Författaren framhåller för övrigt själv (sid. 12),
att svavelsyra användes för framställande av flyktiga syror. Och
i noten till ovan citerade sats omnämnes framställningen av syror
medelst motsvarande bariumsalter och svavelsyra. Författaren
angiver t. o. m. i denna not en metod att medelst inledning av den
ytterst svaga syran H2S i en uppslamning av blysalt framställa syror
och jävar såmedelst sitt påstående om nödvändigheten av
användandet av en stark syra för syrors erhållande. Nog skulle
framställningen vunnit mycket, om författaren härvelat införa modärna
åskådningssätt. Som författaren nu skriver, blir framställningen rent av
vilseledande, i det att en i kemien obevandrad läsare kan bibringas
den tanken att svavelsyra är vår starkaste syra.

I den av prof. Euler redigerade andra delen av boken
förekommer (sid. 49) följande ord, som väl kunnat förekomma även å
ovannämnda plats. » Enligt massverkans lag bör alltid en bestämd
jämnvikt inställa sig mellan två elektrolyter. Utfaller en av
reaktionsprodukterna, så förminskas därigenom detta ämnes jämn viktskon-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:44:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1908/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free