Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
ANMÄLNING AK OCH RECENSIONER.
vän av modärn kemisk forskning instämma. Slutligen kommer
kapitlet om ämnens undersökning på våta vägen.
Det nytillkomna kapitlet om lösningsteoriens grunder är, som
ju var att vänta av denne författare, skrivet i full överensstämmelse
med den modärna åskådningen inom kemien. Dock skulle enligt
mitt förmenande framställningen vunnit avsevärd!, om författaren
låtit sina teoretiska deduktioner åtföljas oftare än skett av numeriska
exempel. Man må nämligen besinna att, som författaren tydligen
också insett, detta kapitel för många av bokens läsare är ett
fullständigt terra incognita. •
Det sista kapitlet börjar med en förteckning på reagens. Man
lägger här genast märke t ill den införda nyheten, att reagensvätskornas
koncentrationer äro angivna i gramckv. per liter. Det är ju en
påtaglig vinst vid laborationsövningar att ha så beredda lösningar. Dock
skulle jag från synpunkten av undervisningen i våra läroverk ha,
föredragit grammol. Lika stora volymer av dylika lösningar
innehålla ju lika antal molekyler. För beredningen av lösningarna
angiver författaren antingen mängden substans, som skall lösas till
uppgiven volym eller ock spec. vikten å lösningarne, t ex. lösningar
av ammoniak, klorvätesyra, salpetersyra o. s. v. Det senare sättet
kunde gärna ha begagnats i större utsträckning. Hälst synas mig
båda slagen av uppgifter ha kunnat användas litet varstädes för samma
reagens.
Efter denna inledning till kapitlet kommer man nu till bokens
huvuduppgift, arbetsmetoderna inom den kvalitativa analysen.
Då det nu i kapitlet om den kvalitativa analysens teori framhållits,
att »lösta salters egenskaper i allmänhet sammansättas av
jonernas-egenskaper» (sid. 30), att »detta gör sig framförallt gällande vid de
analytiska reaktionerna, vilka samtliga äro jonreaktioner» (sid. 30)
och att x vi på grundvalen av de utvecklade teorierna kunna ej blott
förstå de på empirisk väg funna arbetsmetoderna, utan äfven inse,
att dessa äro så ändamålsenliga som möjligt» (sid. 41), så väntar man
sig framställningen av arbetsmetoderna i full överensstämmelse
med den i föregående kapitel framställda kvalitativa analysens teori.
Vi vänta oss med andra ord att finna arbetsmetoderna för
upptäckande av jonerna. Men så är ingalunda fallet. Redan rubriken »
syrors förhållande till reagens», där man i stället väntat sig en sådan
rubrik som exempelvis anjonbildarnes reaktioner, låter läsaren
förstå,att kapitlet är skrivet under trycket av den gamla åskådningen.
Man hade av nämnda premisser helt naturligt väntat sig att i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
