Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER.
121
Vad har förf. att säga om Luthers ord i förklaringen till andra
artikeln, att Jesus Kristus har »förlossat, förvärvat och vunnit
mig» o. s. v.? Jo, följande (sid. 73) och ingenting mer;» Jesus visste,
att det var hans faders vilja, att han skulle förlossa, förvärva och
vinna, d. v. s. frälsa oss människor, som voro förtappade och
fördömda, från synden, från djävulens makt över oss och från den
eviga döden. Och han visste också, att detta ej kunde ske genom
offrandet av några jordiska skatter såsom guld eller silver utan
endast därigenom, att han offrade sitt liv för oss». D. v. s. förf.
skriver av Luthers ord med några smärre, huvudsakligen formella,
förändringar och tillägg, men gör inte ens ett försök att besvara
den fråga, som orden väl måste väcka hos ett tänkande barn: hur
kan Jesu död frälsa oss från synden?
Tredje budet enligt Luthers räkning handlar om helgandet
av veckans sjunde dag. Luthers förklaring handlar om något
helt annat. Det kan omöjligen förnekas, att detta är ägnat att
förvirra barnens begrepp. Men ännu värre blir det, då förf. i
överensstämmelse med gammal tradition i sin behandling av budet
huvudsakligen talar om en tredje sak, som, om man låter detta vara
detta, inte finns omtalad vare sig i budet eller i Luthers förklaring,
nämligen det rätta användandet av söndagen. Denna måste ju
omtalas, men den har i verkligheten icke vuxit fram ur den
gammaltestamentliga sabbaten utan är en kristen nybildning.
Men om man här närmare fullföljde dessa frågor, skulle det
föra för långt på sidan om recensionens ämne. Jag har blott velat
framställa till begrundande den frågan, om icke uppgiften att i
realskolans tre första klasser framställa lärdomar ur den kristna
tros-och sedeläran med anslutning till Luthers lilla katekes i själva verket
är olöslig.
För fjärde och femte klasserna är en sådan anslutning icke
direkt anbefalld, men väl heter det i undervisningsplanen. att i
dessa klasser skall följas » en kort lärobok, som fullständigar och
sammanfattar de i de föregående klasserna meddelade religiöst-sedligà
lärdomarna.»
Kyrkoherde Bensow har emellertid alis icke haft till ledande
synpunkt att giva en framställning i anslutning till Luthers katekes,
utan snarare måste man väl säga, att det är den lutherska ortodoxien,
sora har varit hans förebild. Därmed är också hans företag på
förhand dömt att misslyckas.
Nittonhundratalets barn kunna helt enkelt icke förstå sexton-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
