Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
ANMÄLNING AK OCH RECENSIONER.
salpetersyrad ammoniumoxid. Han kunde därför säsra, att saltet
NH4O.NO5 hade namn efter den syra och den bas, varav det bestod.
Yi åter säga, att ett salt består av joner (jonbildare) och benämna
dem efter dessa, eller borde åtminstone göra det.
Författarens framställning inom detta kapitel av salterna kan ej
annat än bibringa lärjungarna vanföreställningar om dessa kroppar.
I detta sammanhang vill jag citera följande rader ur författarens
företal, »En följd av dessa mina åsikter är, att jag behandlat
kemiens mängdlagar grundligt före införandet av formelspråket. Mig
synes det nämligen vara en absurditet att undervisa om ett språk
men förtiga vad detta språk verkligen uttrycker, och i dess ställe
duka upp en del hypoteser såsom detta språks reella
motsvarighet» . Den som inom kapitlen om syror, salter och baser så » dukat
upp» som författaren och den som så »undervisar om ett språk men
förtiger, vad det modärna kemiska språket verkligen betyder», borde
noga ha betänkt sig, innan han fällde sina för modärn
naturvetenskaplig forskning så oförstående ord. Men härom mera längre fram.
Författaren vill icke antaga, att kropparna bestå av molekyler,
följaktligen kan han icke häller tala om atomer. Men han använder
dock orden atom vikt och molekylarvikt. För författaren är ett
grundämnes atomvikt : den viktsmängd av detsamma, som förenar
sig med 16 gram syre eller med en bråkdel eller en multipel därav. —
I mitt tycke är denna definition den mest kuriösa, man gärna kan tänka
sig. — Se vi nu på författarens exempel på sin sats, finna vi följande:
»Med 16 gram syre förena sig 2 gram väte till vatten. Här har det
visat sig mest praktiskt1) att icke skriva vikten 2 gram såsom vätets
atomvikt utan 1 gram. 1 gram väte kallas vätets atomvikt och
tecknas med H.» Vidare: »Med 16 gram syre förena sig 6 gram kol.
Här har man åter ett annat uttryckssätt och kallar ej 6 gram kol,
utan 12 gram kol för en atom vikt kol.» Slutligen: »Med 16 gram
syre förena sig 12,4 gram fosfor. Denna vikt har man icke häller
kallat fosforns atomvikt utan °/a. 12,4 = 31 gram fosfor kallas dess
a tom vikt.» sid. 44 och 45).
Hur skall en lärjunge komma tillrätta med dylikt! Hade
författaren åter velat utgå från Avogadros hypotes, tagit några
enklare exempel härpå, t. ex sönderdelning av kropparna HCl, H2O
r) praktisk; av vad skäl? Å sid. 49 lämnar författaren en
helt annan förklaringsgrund härför. Vidare den frågan, sakna
ädel-gaserna atom vik t?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
