Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170 J. A VESTMAN.
och i väderlekslära, som härofvan antagits, skulle det
förefalla dem enkelt och naturligt att följa de särskilda
klimatologiska faktorernas förlopp öfver jordytan, om
undervisningen baserades på grafisk framställning genom
kartor, hvilket utan svårighet kan ske, då de viktigare
klimatologiska faktorerna (nederbörden i viss mån
undantagen) hafva ett regelbundet förlopp. Dessa borde därför
för året, för typiska månader och i vissa fall för hvarje
månad återgifvas på världskartor och läggas till grund
för undervisningen. Nyttan häraf är påtaglig. Antag,
att man har tryckfördelningen vid jordytan för de olika
månaderna grafiskt återgifven på kartor. Af dessa,
särskildt af januari- och julikartan, kan man då se sambandet
mellan trycket och de stora vindsystemen vid jordytan.
Man inser, att de beständigt höga lufttrycken öfver hafven
omkring vändkretsarne, de låga lufttrycken omkring
polerna samt de årstiderna åtföljande
lufttrycksoscillatio-nerna öfver kontinenterna (specielt inre Asien) enligt
Buys-Ballots lag (känd från väderleksläran) måste alstra
dels passadvindarna, dels de förhärskande vindarna, t. ex.
W S W-vindar öfver Norra Atlanten och W-vindarna
söder om Cap Horn, dels slutligen monsunerna (specielt
de indiska). Man inser vidare nödvändigheten af den
rikliga nederbörden på Skandinaviens, Portugals,
Dal-matiens, Främre Indiens, Bortre Indiens och delvis
Amerikas västkuster, af sommarregnet på Himalajas
sydsluttningar under vår sommar, att Javas nordkust
vattnas af nordvästmonsunen under vår vinter och dess
sydkust af sydostpassaden under vår sommar o. s. v. Af
denna tryckfördelning med tillhörande vindsystem (och
hafsströmmar) finner lärjungen naturligt, att
nollgrads-isotermen går å ena sidan norr om Nordkap och å andra
sidan skär Amerikas ostkust på Berlins breddgrad.
Det synes lämpligare, att den senare af de
förutnämnda ytterlighetsmetoderna får öfvertaget och blifver
den grundläggande i gymnasiet och att, när grunddragen
af klimatologien på detta sätt äro genomgångna, klimatets
enskildheter inom viktigare ytområden framhållas och
sättas i sammanhang med bilder från växt- och djurvärld,
näringar, kommunikationer o. s. v. Likaledes förklaras
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
