Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER.
2 17
skulle vi här hava ett exempel på ett perpetuum mobile.?. — Jag
vill här taga ett analogt exempel som jag vid min undervisning
plägar andraga för lärjungarna till förklaring, att den värmemängd
en kropp upptar vid smältning, är lika stor som den värmemängd,
den avger vid stelnande. En kropp A befinner sig vid sin
smältpunkt. Med tillförande av a kalorier kan A smältas. Men med
dessa kolorier kan också en vattenmassa B värmas till t°. I senare
fallet har man sålunda A i fast form vid sin smältpunkt och B av
t°. Tillföras åter de a kalorierna till A, smälter denna. Föres nu A
till B på så sätt, att A avger värme åt B, tills A åter stelnat, så måste
B ha uppvärmts till t°. Man måste i detta fall också ha A i fast
form vid smältpunkten och B vid t°. Tv hade B en högre temp.
än t°, vilket fall betingats av, att A vid stelnandet lämnat från
signier än a kalorier, så hade genom den senare operationen värme
skapats; och hade B ön lägre temp. än t°, vilket betingats av att
A vid stelnandet lämnat ifrån sig mindre än a kalorier, så hade
värme genom operationen förintats. Men båda fallen strida mot
första huvudsatsen i mekaniska värmeteorien (den handlar om
energiens oförstörbarhet), alltså måste B ha temp. t° samt
smält-värme ocli stein in gs värme vara lika stora. Författarens exempel
(acetylen) har av alldeles samma skäl, som nu nämnts, sin
förklaring uti första huvudsatsen. I denna och icke i någon sats om
omöjligheten av perpetuum mobile ligger förklaringen. Tvärtom har
författaren framställt bildningen och dekompositionen av acetylen
så, att det ter sig som ett exempel på just perpetuum mobile.
Författaren har icke i sin bok upptagit något kapitel om
åkerjorden och dess gödning. Han påstår i sitt förord till denna del,
att läran om gödningsämnena tillhör biologien, »ty dess problem»,
säger författaren på sitt säregna kategoriska sätt, »kunna endast
lösas och hava faktiskt också löst efter biologiska metoder.
Jäsning, andning och liknande förlopp hava här icke heller, av enahanda
skäl behandlats». Att dessa kapitel ha sitt biologiska moment lär
nog ingen bestrida men de ha också avgjort kemiska sådana. Och
kemisterna lia också behandlat dessa frågor från sina synpunkter
ocr några rader härom i läroboken ha icke skadat, så mycket
mer som stadgan av den 2 mars 1906 föreskrifver, att i
realskolekursen i kemi skall ingå undervisning i nämnda kapitel.
S. F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
