Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM EN MÄNSKLIG SPRÅKUNDERVISNING.
203
ten om talöfningar — en koncession åt ropet från massan!
Och lärarne själfva? Hur många betrakta icke gymnasiet
hufvudsakligen som en förberedelse till universitetet!
Universitetet är dock en yrkesskola. Denna sträfvan att tjäna
flera herrar, som utmärker den allt för vanliga uppfattningen
af undervisningens hufvudmål, tillintetgör dennas
bärkraft .
Härpå lämnar hvarje sådan skola exempel, där den
omedelbara nyttan som motiv får konkurrera med
bild-ningssträfvan. Hur den förra påtagligt afgränsar
studiegången och med ren yttre nödvändighet drifver fram
handgripliga resultat, visade ovederläggligen hela den gamla
latinskolan, visar hvarje yrkesskola, visa de rester af sådan,
som vår skola har kvar: betyg, examina och dylikt.
Däremot uppträder bildningen som motiv icke så allbetingande
och med så synliga låter, hvaraf följden blir, att där nyttan
tillåtes täfla med den, den förra alltid afgår med seger.
Alltså: antingen är nyttan eller bildningen det enda
möjliga hufvudmålet. Vår tid har bestämt sig för den senare,
inseende, att nyttan blott är ett starkt motiv, men ej ett
värdefullt — det ger trots sin högljuddhet åt lifvet svaga
människor. Däri låg anledningen till det stora omslaget,
som gaf oss en bildningsanstalt i stället för en yrkesskola.
Den nya skolans verklighet betydde individens frigörelse,
dess mål blef individens utveckling, inre tillväxt. Allt
yttre är nu blott jordmån. Läraren är som solen på
firmamentet. Jag kan ej underlåta att tänka på, hur lik
människans utATeckling och lif härigenom har blifvit växtens, ty då
vi se våra förhållanden gå paralellt med naturens, ger det oss
en känsla af orubblig trygghet på vår väg.
Genom hufvudmotivets förinnerligande blef skolgången
i djupaste mening mänsklig. De speciellare målen, de
praktiska anpassningarna, metodens böjlighet efter
förändringarna i elevens själslif och noggrann kännedom om detta som
grundval — i latinskolan af medelbar betydelse-—blef den
allt afgörande sträfvan för pedagogen hvilket också kan
uttryckas: att undervisa är framför allt att intressera.
Naturvetenskapsmännen ha förstått detta förr än språkmännen.
De ha på ett lysande sätt kommit därhän, att det, de ha att
säga sina elever, ej går dessa förbi som något främmande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
