Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM KN MÄNSKLIG SI’I v A KIN U K K V ISN ING
207
de tre ofvan benämnda faktorerna: elevens instinktmässiga
begär att förstå allt, på hvars panna han tydligen ser orden:
»tat twam asi» (detta är du) skrifna, personlighetens behof
af ett ungt hj ärt å, i hvilket de lif svärden, den kämpat för,
åter bli varma; och hos verken, hvilande på sina hyllor som
människorna i sina grafvar, väntan på det par ögon, som
rycka dem ur den tunga slummern. Dessa äro »Dramatis
Personæ» i det upphöjda skådespel, hvars regissör
läraren är.
Som sådan har han att välja den personlighet, som skall
befrukta undervisningen och ge den dess inre form.
Verklig ungdom är alltid djupt allvarlig och har betydande
intentioner, i hvilkas befriande från inflytelser af inre svaghet och
yttre hinder jag ser uppfostrans mål, eller såsom Goethe
säger: »die geringere, reale Natur zu der Höhe des Geistes
heranzuheben». Därför kunna endast verkligt betydande
män eller kvinnor komma i betraktande, d. v. s. icke
ovanliga, men utomordentliga sådana, i hvilka
allmänmänskliga egenskaper och öden nå en i ögonfallande storhet,
liksom i Niagara samma krafter verka som i minsta vattenfall,
men dock där antaga en sublim väldighet. Då vidare vårt
egentliga mål här är språket och ej personligheten, måste
personligheten vara ett karaktäristiskt uttryck för det folk,
d. v. s. den språkstam, som den tillhör. Äro dessa
betingelser för handen, skall såväl personligheten som dess verk,
ehuruväl de bära det enskildas prägel och sålunda af unga
människor kunna fattas, äga den allmänna betydelse, som
är det oeftergifliga villkoret för att något skall intressera
dem.
Om jag sammanfattar de faktorer, hvilka drifva till
språkstudium i intresse för innehåll och intresse för stil,
så har jag genom denna uppsats velat säga, att vi icke kunna
väcka dessa intressen hos våra elever på annan väg än den af
mig antydda. Min framställning har ej velat bevisa detta,
men visa, att det ligger i sakens natur. Därmed skulle jag
ha nått min afsikt, men jag kan ej underlåta dels att draga
en för språkundervisningen fruktbar konsekvens af det redan
sagda, dels att besvara i förväg en fråga som jag med
säkerhet förutser.
Först alltså om den roll en för sitt folk typisk bildande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
