Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER.
2 17
boken skulle svälla ut för mycket, om de anmärkta bristerna
fylldes. Men jag är övertygad, att å andra sidan utan den ringaste
olägenhet åtskilligt kan strykas, som nu finns där. Jag nämner
några exempel: den novatianska schismen, Simeon Styliten,
Subordination ismen, den antiokenska och den alexandrinska skolan,
slaget vid Frankenhausen, Oekolampadius, Leo Judæ, Teodor
Beza, Patrik Hamilton, Georg Kalixtus, Rakanska katekesen,
ar-niinianismen.
Nästa punkt i anvisningarna är, att lärjungarna skola få sig
meddelad »någon kännedom dels om mera betydelsefulla
riktningar inom det kristna livet och den kristna världsåskådningen, dels
ock om viktigare kult- och författningsformer, framför allt med
avseende på vårt eget land». Jag fäster mig särskilt vid det
sistnämnda. Det är en punkt, där bearbetaren synbarligen har
vinnlagt sig att följa anvisningarna. En och annan erinring kan dock
vara att göra även där. Vikingatågens betydelse för kristendomens
införande i norden kommer inte till sin rätt; den avgörande roll
som det engelska inflytandet har spelat i vår missionshistoria,
omnämnes inte ens. Om den svenska medeltidskyrkans
organisation nämnes ingenting, icke heller om birgittinerordens kulturella
betydelse. 1600- och 1700-talens svenska kyrka behandlas (sid.
53) i sådant sammanhang, att det åtminstone i framställningens
början, ser ut, som om det hade varit pietismen, som då härskade
här, buren av män sådana som Rudbeckius, Spegel och Svedberg.
1686 års kyrkolag kallas utan vidare »ännu gällande» (samma
sida). Bland de länder, där irvingianismen vunnit insteg (sid. 70).
nämnes icke Sverige. Av ordalagen i redogörelsen för våra dagars
hednamission (sid. 72) ser det ut, som om svenska kyrkans mission
vore den enda nämnvärda, som bedrives från vårt land. Om inre
missionen och om nyare strävanden inom teologien nämnes ej ett
ord, vare sig rörande Sverige eller rörande de evangeliska kyrkorna
i övrigt.
Till sist heter det i anvisningarna, att »lärjungarna i samband
med kyrkans historia böra få göra någon bekantskap med de
viktigare av de religioner, med vilka kristendomen varit eller är i
beröring». Detta har emellertid bearbetaren tydligen ansett ligga
utanför den kyrkohistoriska lärobokens uppgift, eftersom han inte
tar upp någonting om främmande religioner utom
muhammeda-n ismen.
Som totalomdöme måste man således säga, att bearbetaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
