Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER. 2 17
inte har lyckats fullfölja det speciella syfte han ställt för sig; boken
står inte i någon verklig överensstämmelse med
undervisningsplanens anvisningar.
Om man återigen bortser från denna särskilda synpunkt och
bedömer boken helt enkelt som ett kort kompendium i
kyrkohistoria, kan nog omdömet ändå inte bli synnerligen fördelaktigt.
Det är inte bara urvalet av det meddelade stoffet, som, såsom
synes, lämnar rum för befogade anmärkningar. Det som nu har
blivit valt och står i boken, är heller inte så exakt, som man kunde
begära, vare sig ur rent faktisk eller logisk eller språklig synpunkt.
Jag nöjer mig med ett exempel på vardera saken. Sid. 7 spökar
ännu Xilön Tabennæ, som eljest har försvunnit ur kyrkohistorier.
Sid. 1—2 skiljas kyrkohistoriens huvudperioder från varandra
inte genom tidsgränser utan genom begreppsbestämingar: Den
gamla tidén1) visar, huru den kristna kyrkan upptager och fostrar den
grekisk-romerska mänskligheten. I medeltiden1) uppfostras de
germanska folken av den romerska kyrkan. Den nyare tidén1)
bevittnar den germanska andens utveckling till renhet i läran,
frihet i författningen och kärlek i livet; sedan denna ande genom den
lutherska reformationen brutit sig lös från romerska kyrkans
bojor». Kyrkohistorien liar alltså ingenting att göra exempelvis
med de slaviska folken, för att inte tala om de utomeuropeiska,
ingenting att göra med den grekiska kyrkan senare än under gamla
tiden, ingenting med den romerska senare än under
reformationstiden ingenting alis med den reformerta. Att denna disposition
inte följes i boken, är ju naturligt; inledningen blir ganska grundligt
desavouerad av den följande framställningen. — Sid. 26 heter det:
»Kr stus uppfattade man såsom en sträng domare, till vilken*)
man ej vågade bedja, utan2) anropade i stället Maria» o. s. v
Slutligen måste det också sägas, att mer än en gång den
historiska framställningen lider av en viss dogmatisk tyngd. Det gä
-ler exempelvis om framställningen av gamla tiders lärostrider
(sid. 10—15). Den är för lång och dessutom är den ägnad att inge
den föreställningen, att den kristna läran var från början fix och
färdig i sin formulering, och att det egentligen blott har gällt att
hålla denna ren från angrepp av allehanda »irrläror».
Måhända har för mycken uppmärksamhet här ägnats åt den
’) Kurs. av bearbetaren.
-) Kurs. av rec.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
