Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER. 2 17
man, som alltid vid arbeten af detta slag, här och där vara af olika
mening med utg. om hvad som hade bort medtagas eller uteslutas.
Här några småsaker, som jag för min del skulle vilja anmärka :
Vid uttalsläran lägger utg. ej stor vikt, han anser t. o. m., att
den utan större afsaknad skulle kunna utelämnas, »ifall det icke
ibland kunde vara lämpligt att hänvisa lärjungarna till bestämda
exempel-. Men äfven medgifvet detta, skadar det inte, att de där
förekommande uppgifterna äro fullt exakta. Det är ej rätt att
uttala ai, ei som äi (äe) eller au, eu som öi (öe).
t. £>p, st i början av en stavelse uttalas i tyska ord som sehp,
seht.» — Denna regel bör ändras. Det kan ju ej vara meningen,
att exempelvis |fur-s†en skall uttalas i enlighet därmed.
I stället för ;;† framför latinska ord ljuder som t*s bör sägas
ti framför vokal i lat. ord = tsi.
Hvad utg. menar med: »Märk skillnaden i uttalet af k i sv.
akten och ’jHkten^ torde för de fleste ej vara klart. Det hade bort
antydas, hvari skillnaden består.
Listan på sammansatta ord med afvikande betoning bör
undergå revision.
I kapitlet om stor begynnelsebokstaf bör momentet 4 om
tilltalsorden rättas. Tillägget s i brev» kan eljest föranleda
missförstånd beträffande £>ie m. fi.
Om det är så lämpligt att bland uppräknade maskulina efter
starka 2 upptaga de vacklande l&osewicbt, B^traucb och särskildt
DÈ>rt, kan starkt ifrågasättas.
I reglerna 43 och 44 om adjektivens böjning är uppfattningen
af begreppet bestämningsord sväfvande. Att däribland äfven
upptaga genetivattribut af subst, pronomen (dessen etc) synes
ej fullt motiveradt.
Böjningsmönstret för edel (46. 1.) bör äfven upptaga
alternativen edlem-, edlen, som måste anses lika vanliga som edelm, edeln.
71. Ev gebr denselben røeg, den icb so oft gegangen bin.>
— Här kunde äfven ett exempel med förkortad bisats (denselben
røeg wie icb) ha varit på sin plats.
73. Märk 2. s XEBer frågar efter person, welcher efter egenskap»
kan utgå, enär språkbruket i detta fall i stort sedt är lika med
svenskans i fråga om hvem, hvilken. Skillnaden mellan u>er och
welcher är för (ifrigt icke lyckligt uttryckt genom ofvanstående
regel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
