Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264
anders uppgren.
och språkföreteelsers användning, t. ex. användningen af
substantiva abstrakta, resp. verbalsubstantiva, af vissa
kasus- och pluralformer, af adjektivet i dess skilda funktioner
af komparationsgraderna, af pronomina, af participerna
af infinit i ven, af vissa tempus- och modusformer o. s. v.
Ett lefvande språk har dock ej godt af att snöras
in i alltför trånga regler. En stilistik — i egentlig
mening, — som drager upp bestämda gränser för språkbruket,
bör hållas på afstånd från de områden, där språket har sin
egentliga växt. En lefvande språkkänsla skapar alltid
former, som med tiden kunna för språket blifva af
betydelse med eller mot en viss stilistisk praxis. För att skapa
en stil behöfvas hellre synpunkter än regler. Hvad som
behöfves, är därför snarare en stillära än en stilistik.
Hvad skulle denna stillära då innehålla? Vi ha antydt
det: stilprof, en kort redogörelse för deras egendomligheter
och dessutom korta antydningar och regler — eller råd.
För närvarande ha vi dock ingenting dylikt utom de
vanliga läseböckerna, hvilkas literaturprof äro valda vanligen
mera med hänsyn till innehållet än med hänsyn till formen.
Men undervisning såväl i grammatik som i stilistik eller
stillära — med anslutning till hvad vi nyss sagt — kan icke
alldeles undvaras på gymnasiet i samband med
moders-målsskrifningarna.
Universitetskommittén hade tänkt därpå i sitt förslag
till lärareexamen. Den hade föreslagit, att de blifvande
lärarna skulle genomgå en kurs i muntlig och skriftlig
framställningskonst. Några detaljbestämmelser härom som
i öfrigt hade den icke framlagt. Vi sakna för öfrigt
hithörande undersökningar eller litteratur, hvilket gör det
hela ännu mera obestämdt. Sjöbergs och Klingbergs
stilistik, Landtmanson, Den svenska prosastilen, Cederschiöld,
Om svenskan som skriftspråk eller Kock, Om språkets
förändring och en eller annan dylik monografi kunna ha
sitt intresse men göra alis icke tillfyllest. Vårt svenska
språk synes för litet studeradt från hithörande
synpunkter. Några bearbetningar för skolorna föreligga i alla fall
icke af dylika studier. Skulle icke några undersökningar af
ifrågavarande art kunna ingå i universitetsundervisningen
i svenska språket? Skulle man icke kunna få till stånd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
