Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genmälen.
271
fullständiga mina erinringar i Ped. Tidskrifts Januarihäfte med
följande.
Lektor M. föredrager bön växten (Phase olus) som typ, jag
ärten (Pisum) af följande skäl: blomman är tydligare och
symmetrisk, fröna visa en oblandad typ för näringsupplag i hjärtbladen.
I dessas »mångsidigare uppgifter» ser lektor M. en fördel, jag en
nackdel, om det gäller en typbeskrifning.
Lektor M. anmärker, att jag icke omnämnt manioken. Jag
har omnämnt den (sid 54). Manihot Glaziovii kunde omnämnts
menar lektor M. Medges. Kan också uteslutas. Medges? »
Prydnadsväxterna äro styfmoderligt behandlade och ogräsen tyckes
förf. i allmänhet vilja öfverlämna åt landsborna.» Jag har
omnämnt 16 prydnadsväxter, parkträd, fruktträd och sådana
»gruppväxter» som majs, hampa o. s. v. oberäknade. Jag tycker att
detta är ganska mycket, lektor M. tycker att det är litet. Af
ogräsen blef Triticum repens uteglömd, de för landtbruket eljes
kanske svåraste, åkertistel, hästhov, maskros och åkersenap äro
medtagna (Jmfr föröfrigt företalet).
Svartsenapen räknas numera till släktet Brassica — riktig
anmärkning. Applet har två, ej »flera frön i hvarje fruktrum» — en
riktig, men nästan lika formell anmärkning som den, att lektor
M. i citatet stafvat hvarje med hv, fast jag skrifvit v. Likaså den
riktiga anmärkningen, att salvia bort skrifvas med stort s. Då
lektor M. anmärker på uttrycken, att Ribes grossularia har »taggar
nedanför årsskotten», att frukten sprides » af fina hår», räknar jag
detta till de obetydliga och formella anmärkningarne, liksom att
;"ag i ljungväxternas beskrifning råkat använda ett uttryck, som är
en smula tavtologiskt — för den som är väl förtrogen med
blommorfologi.
Att jag ej användt de växtfamiljnamn, som beslutats på
bota-nistkongressen i Wien 1905 och publicerats 1906, beror i första
hand på, att dess förhandlingar ej voro mig tillgängliga sommaren
1906, då denna del skrefs.
Anmärkningen mot termerna »sammansatta» och »flikiga
blad» visar, att Ree. ej tycks gjort klart för sig omöjligheten att
bilda abstrakta begrepp, som passa för alla förhållanden, äfven
gränsfallen. Det är riktigt, som lektor M. säger, att äfven motsatta blad
stundom sitta i rosett; jag har nu icke skrifvit »endast strödda
blad sitta i rosett», utan »strödda blad, som sitta mycket tätt
tillsammans, sägas sitta i rosett» . Hade jag utelämnat ordet strödda,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
