- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Fyrtiofjärde årgången. 1908 /
272

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

272

genmälen,

skulle beskrifningen omfattat de sällsynta fallen, men gifvit
anledning till förväxling med t. ex. kransställda blad. Det är
öfver-hufvudtaget ogörligt att i en elementär bok definiera fullt
invänd-ningsfria termer utan att tråka ut framställningen med » oftast»,
»i de flesta fall», »vanligen» etc.

Lektor M. tycker icke om termen stenbär. Jag tycker icke om
termen stenfrukt, emedan den sammanför körsbär, som för vanligt
tänkande är ett bär (morfologiska hinder att här använda ordet
bär finnas ej) och kokosnöt, som d: o d: o är en nöt, under en
rubrik.

Ordet frömjöl orsakar faktiskt förväxling med frön. Kan
pollen vinna burskap — ej mig emot.

I sitt svar på mina anmärkningar i januari skrifver lektor M.,
att » allmängiltigheten» af en familjebeskrifning (ex. Verticillatæ)
är af tvifvelaktig beskaffenhet. Allmängiltigheten är alltid relativ,
men detta förtar ej nyttan. Kan lektor M. säga mig en enda större
systematisk enhet, som kan beskrifvas absolut allmängiltigt?

Jag är ej obekant med Orchis sambucinas utbredning och
tviflar ej på, att af 40 lärjungar från skilda delar af Sverige alla sett
O. maculata, men endast 9 O. sambucina. Jag har däremot menat,
att O. sambucina är den Orchidé, som under läseterminer na är bättre
tillgänglig än någon annan.

Lektor Malmes citeringskonst är något bristfällig (Ped. Tidskr.
sid. 140), då lektor M. skrifver om »mitt originella sätt att räkna»,
i det på sidan 91 i min bok »1,1 + 0,3 + 0,3 + 0,6 utan reservation
säges vara lika med 2» . Jag har skrifvit: I 1 liter destillerat vatten
lösas 1,1 gr kalciumnitrat, 0,3 gr kaliumnitrat, 0,3 gr surt
kaliumfosfat samt 0,6 gr krist. magnesiumsulfat. »Därigenom erhålles en
lösning af 2 gr salt på litern». Detta är riktigt, ty halfva vikten af
magnesiumsultatet är krist ali vatten.

Lektor M. anmärkeri sin första recension, att jag på tal om
bast-tågorna hos linet anticiperat ordet cell. »Att låta lärjungarne för
första gången göra bekantskap med benämningen cell, när det är
fråga om celler af så egendomlig form som segbastelementen, synes
mig mindre lyckligt», skrifver Ree. Jag påpekade då, att ordet
cell första gången användts icke här, utan om potatisens celler, som
äro af typisk form. Därpå svarar Ree. med en historiett, hvars
sens moral är, att jag i alla fall anticiperat!

Uttrycken (sid. 111), att »hafstången lägger ägg» (som fiskarne,
jmfr sid. 81), men att»blomväxterna likna i viss mån däggdjuren —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:44:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1908/0282.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free