Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290
frans de brun.
störste tankarne: Lionardo, Galilei, Newton, Leibniz,
Cartesius, Pascal, Gauss, Abel m. fi.
Innan jag går vidare, vill jag yttra några ord om hvad
matematik egentligen är. Det har nämligen vid
flerfaldiga tillfällen visat sig, att utomstående personer, därom
hafva en ganska grumlig uppfattning. Vänder man sig~
till en naturvetenskapsman för att höra hans åsikt om
matematiken, höjer han föraktligt på axlarna och ger till
svar, att det är en »hjälpvetenskap» åt fysiken,
astronomin, kemin, etc. allt eftersom han representerar den ena
eller andra af dessa vetenskaper. Liknande svar får man
om man vänder sig till en affärsman, en sjöofficer, en
praktisk ingenjör m. fi. Sedan gammalt har man för sig,
att matematiken är ett så praktiskt ämne, att den
behöfves för nära nog ali verksamhet här i lifvet, och man får
tillägga, att många matematici själfva trott det vara för
ämnet förmånligt, att denna uppfattning fortfarande
vunne allmän tilltro. Professor Mittag-Leffler påpekar i
sin Abelbiografi (»Ord och Bild» för 1903), huru själf ve
Gauss af denna anledning tvekade offentliggöra sin
upptäckt om rummet. Den, som intresserar sig för hvad
gångna tiders tänkare haft för mening om matematikens
betydelse ber jag få hänvisa till Rebière: Mathématiques
& Mathématiciens, där uttalanden finnas allt ifrån
Aristoteles (»Hvarmed sysslar matematiken om ej med
proportionen och ordningen?») till Kant (»Matematiken
bildar så att säga en bro mellan metafysiken och fysiken»).
Det är ej svårt att inse, hvarifrån denna åsikt, att
matematiken skulle vara en uteslutande hjälpvetenskap,
härleder sig. Ingen af naturvetenskaperna kan undvara
den. Vare sig det gäller mekanik, astronomi, fysik eller
kemi kan man icke reda sig utan differentielekvationer; för
mutationsteorin behöfs probabilitetskalkyl; och om vi
vända oss åt andra håll, huru skulle statistikern,
försäkringsmannen, arkitekten, ingenjören kunna reda sig utan
matematik? Hvad skulle därförutan blifvit af sådana
vetenskaper som topografi, geodesi, geografi, navigation,
kronologi, strategi? Då Leibniz och Newton upptäckte
differentialkalkylen, gåfvo de fysiken en värdefullare
present än dussintals Nobelpristagare tillsammantagna. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
