- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Fyrtiofjärde årgången. 1908 /
291

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

om matematiken och matematikundervisningen. 291

Men häraf följer icke — och det är här det vanliga
felslutet ligger — att matematiken ej har något värde i sig själf,
eller att den ej skulle bearbetas i riktningar, som för
tillfället ej kunna sättas i direkt förbindelse med den eller
den naturvetenskapens utveckling. För matematikern
äro talets egenskaper af större intresse än naturens. Redan
Gauss talade med förakt om »diese Dreckklumpen, die
man Planeten nennt» (Mittag-Leffler 1. c.). — I en
afhandling i Acta Mathematica B. 21 har den franska
matematikern Poincaré framlagt sin mening om den matematiska
analysen, hvilken torde få anses sammanfalla med den
inom matematicis krets allmänt antagna. Han påpekar,
huru matematiken naturligtvis är en fullt själfständig
vetenskap, hvars objekt är talet, men dock ej bör omgifva
sig med en kinesisk mur, som kan hindra utvecklingen.
Fysikern är ej endast problemställaren och matematikern
endast »un simple fournisseur de formules», utan ett
intimt samarbete bör äga rum dem emellan till bådas båtnad.
Han säger, att matematiken har ett trefaldigt mål:

i: o) Den tjänar som instrument för studiet af
naturen.

2: ) Den tjänar filosofien, i det den hjälper denna
vetenskap att klargöra begreppen tal, rum, tid.

3:0) Den har ett estetiskt ändamål. »Et surtout
leurs adeptes y trouvent des jouissances analogues à celles
•que donnent la peinture et la musique. Ils admirent la
délicate harmonie des nombres et des formes; ils
s’émer-veillent quand une découverte nouvelle leur ouvre une
perspective inattendue; et la joie qu’ils éprouvent ainsi
n’a-t-elle pas le caractère esthétique, bien que les sens n’y
prennent aucune part? Peu de privilégiés sont appelés
a la goüter pleinement, cela est vrai, mais n’est-ce pas ce
qui arrive pour les arts les pius nobles?»

I Abelbiografien meddelar prof. M. L. ett yttrande af
Weierstrass i en skrifvelse till fru Kovalewsky: »Dazu
kommt ein Mangel, der sich bei vielen höchst verständigen
Menschen, namentlich bei denen semitischen Stammes
findet, er besitzt nicht ausreichend Phantasie (Intuition
möchte ich lieber sagen), und es ist wahr, ein
Mathematiker, der nicht etwas Poet ist, wird nimmer ein vollkom-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:44:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1908/0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free