Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om matematiken och matematikundervisningen. 293
ställning om kursen i de franska lyceernas sista klass, vill
jag här göra ett kort utdrag:
Aritmetik: repetition med korrekta definitioner och
bevis; proportionslära;*) ränte- och blandningsproblem;
absoluta och relativa fel,’ bestämning af felet vid de
vanliga räknesätten m. m. Algebra: repetition, omfattande
bland annat grafisk framställning af y = ax4 + bx2 + c;
differentialkalkylen, tillämpad på de till alg. och trig.
hörande funktionerna; maxima och minima af ènkla
funktioner; derivatan af ytan hos en kurva, betraktad
som funktion af abskissan. Trigonometri af ungefär
samma omfattning som hos oss. Geometri: en utförlig kurs af
plan- och rymdgeometrien, särskildt omnämnes »Calcul
de 7T»; ellipsen, parabeln och helicen tagas syntetiskt;
modern geometri med homografiska knippen m. m.
Mekanik, deskriptiv geometri och kosmografi föras vidare ■—
•som jag förut nämnt — till matematiken. Det är att
tillägga, att de i studentexamen i Frankrike gifna
problemen förutsätta äfven kvalitativt större kunskaper än våra
uppgifter.
Trots att de skäl, som pläga anföras för
infinitesimal-kalkylens införande på realgymnasiet, torde vara väl
kända, vill jag dock erinra om några: den analytiska
geometrien och dynamiken kunna tagas allmännare, likaså
teorien för maxima och minima, på samma gång som
framställningen blir naturligare; felet vid approximativa
räkningar kan lätt beräknas; vidare behöfvas
differential-och integralkalkyl redan för nuvarande skolkurs, för
kine-matiken (hastighet, acceleration m. m.), för mekaniken
(masscentrum, tröghetsmoment, krökningsradie m. m.),
för optiken (teorin för regnbågen, bestämning af minsta
deviationen hos ett prisma m. m.). Då staten har råd att
hålla en särskild linje (A-linjen) för det lilla fåtal, som
sedan skall ägna sig åt teologiska eller filologiska studier,
synes rättvisan fordra, att äfven något göres för dem, som
skola ut i det praktiska lifvet som ingenjörer eller drifva
specialstudier inom de olika naturvetenskaperna, så att
*) För detta kapitel och öfriga delar af kursen hänvisas till
Dauzet: Elements de Méthodologie Mathématique.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
