- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Fyrtiofjärde årgången. 1908 /
320

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

320

j. gerditf.

planer, och det regeringsvänliga partiet, som nu stod på
höjden av sin makt, fick överhand i rådslagen, blev kölen
allt mer utarmad. Äntligen sjönk den utmattade kölen
i djupet, men några spillror av manskapet räddade sig in
på uppländskt område. Månne icke detta tyder på en
brist i den allmänna odlingen under nyare tiden?»

Dagligen läsa vi i tidningar historiska berättelser, där
både orsak och verkan angivas; men oftast med sådana
ord, att barnet kan läsa och uppfatta innehållet och hela
det blandade sällskapet kan höra och förstå. Med en helt
annan känsla tar man fram sin historiska lärobok för att
bereda sig för den kommande dagens arbete. Då måste
man ofta sitta med ordbok i handen och uppslagsböcker
runt omkring sig, ivrigt bemöda sig = studera, och »gnugga
sina snilleknölar» för att få någon enkel förklaring på alla
de vetenskapliga slagord, termer och abstrakta uttryck,
som välla fram mening efter mening. Och skulle läraren
såsom husfader säga: »Nu har jag fått hem en ny lärobok
i historia, den ser så prydlig ut, den skola vi nu läsa
tillsammans,» — då ropas högt i korus: »Usch, så tråkigt,
förskona oss därifrån! Vi ha fått övernog av sådant i
skolan.» Och så får far sitta ensam med sin nya bok.
Huru skall på detta sätt historien bli mänsklighetens
uppfostrarinna? —

Men vilka egendomligheter i framställningen är det,
som göra läroböckerna i historia lika konstiga och tråkiga,
som ovanskrivna berättelse om sjöolyckan? Vi vilja
fästa uppmärksamheten på trenne.

1. Man sätter landet eller landområdets namn, där
man menar befolkningen, folket, människorna, alldeles
såsom ynglingen skrev »kölen», men menade fartyget eller
människorna ombord. Ex. Folkets välmåga växte. Dock
led landets välstånd mycket genom o. s. v. Det befriade
landet — Det utmattade Spanien — landet i sex dagar
varit utan konung — Belgien reste sig (1830) — Styra
landet — arbeta för landets fredliga förkovran — väld till
konung i Sverige — o. s. v. o. s. v.

2. Man sätter ett allmänt och svävande uttryck istället
för en klar och bestämd uppgift. Ex. Hattpartiet, som nu
stod på höjden av makt — Det mössparti, som 1765 kom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:44:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1908/0330.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free