Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anmälningar och recënstonër.
837
denna bok; de betinga, synes det mig, kännedom om grundlinjerna af
jordens utvecklingshistoria. I sammanhang härmed må nämnas,
att barnen kunna genom framställningen å sid. 166 få en bra
besynnerlig föreställning om förloppet af den förkastningsprocess,
hvarigenom Vättern bildats.
Den vackra utstyrseln bidrager till att stärka totalintrycket
af Natur och arbetsliv som en god och treflig bok.
E. Fgd.
J. Wallinder, Grundlinjer till svenska språkets
ord-och satslära. För läroverkens lägre klasser. Fritzes
bokförlags aktiebolag. Stockholm 1907.
Denna bok afser, enligt i förordet lämnade upplysningar, att
utgöra ett kompendium i svensk språklära, dock icke en språklära
efter den gamla, traditionella typen, utan efter de »reformerade
grundsatser», som med så stor styrka arbetat sig fram under det
sista halfva århundradet. Det är »den svenska uppfattningen af det
svenska språket», som här skall komma till heders.
Efter dessa upplysningar och förf:s kritik af flere läroböcker
i detta ämne är det med en viss nyfikenhet, som man öppnar boken
för att taga del af ett arbete, som ger sig ut för att vara fullt
modernt, och vi meddela här ett och annat, som vi vid genomläsningen
lagt märke till.
Boken består af två delar: ordlära och satslära. Den förra
’börjar med redogörelse för ordklasserna, och vi fästa oss här vid några
definitioner.
»Substantiv är namn på en sak, person eller andlig
verklighet», och
»Adjektiv betecknar en egenskap hos en sak, person eller
andlig verklighet», heter det.
Vi erkänna vår oförmåga att här inse det nyas förträfflighet.
Uttrycket »andlig verklighet» är naturligtvis tillkommet för att
i sig inrymma de abstrakta substantiven, men lyckligt funnet är
det icke och alis icke lättfattligt för lärjungar i de »lägre» klasserna.
Ett par sidor senare definieras nomen propria
sålunda:»Egennamn kallas sådana substantiv, som beteckna en särskild person
eller föremål, som har det eller det namnet till igenkänningstecken
helt och hållet för egen del,» en definition, som ju är onödigt lång.
Denna efterföljes af en så lydande förklaring:
»Visserligen kan det finnas flera gossar, som heta Otto, och flera
kor, som heta Stjärnros, men det är ett nödvändigt ont, som egent-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
