Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
341 anmälningar och recensioner.
och Undervisnings-Böcker» av 1817 har man uppgivit, att
denna edition tryckts icke mindre än 6 gånger, sista gången
1730. Bolte har emellertid icke lyckats uppspåra och
därför ej i den åtföljande, synnerligen omsorgsfulla och
utförliga bibliografien kunnat anföra titlarna på mer än de båda
älsta trycken, av 1669 och 1687. Har Hammarsköld rätt,
måste vi därför, som Bolte i »Nachträge» påpekar, antaga,
att fyra svenska upplagor numera äro förkomna.
Både Holstenius’ och Gezelius’ upplagor återgå enligt Bolte
närmast på den edition som i Tyskland utgivits av Johann
Spangenberg, för första gången år 1534. Denna ligger också
till grund för den enda svenskaöver sättningen, den
av Ulf Christof ersson från 1710, som emellertid — enligt
vad B. genom en jämförelse visar — såsom mellanhand
begagnat en tysk upplaga av Seybold (först tryckt år 1663).
Om denne Ulf Christofersson har B. i övrigt icke haft
något att meddela, och i själva verket synes han ha varit
en tämligen obskur person. Det är väl emellertid sannolikt,
att han är identisk med den likanämnde man, som
författat ett om förtrogenhet med fornforskningen vittnande
gravkväde över Johann Hadorph 1693. Man kan måhända
misstänka, att han åtminstone vid den tiden hade någon
anställning vid Antikvitetsarkivet.
Den fråga som naturligtvis för oss bör äga det största
intresset är: har nu verkligen »Bellum grammaticale»
begagnats’ som lärobok i Sverige? Man tycker ju, att de
relativt talrika upplagorna eljes varit onödiga. Och möjligt
är väl ock, att så här och där skett. Något direkt
vittnesbörd därom har anmäl, dock icke kunnat anträffa. Det
enda i den vägen han känner är Gezelius’ rekommendation
av sin upplaga såsom privatlektyr för skolynglingarna
i Åbo (se Heikel Filol. stud. v. Åbo univ. s. 125). Men
detta talar kanske snarast emot antagandet, att boken
använts vid själva undervisningen.
Boltes arbete synes i allo mönstergillt. Inom ramen av
ämnet har, såsom av titeln framgår, också medtagits
editioner av eller utdrag ur en hel del av de verk i skilda
länder, som med Guarnas verk stå i något samband eller som
kunna vara av betydelse för dess förstående. Detta ökar
naturligtvis i hög grad bokens värde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
