Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
352
hilmer gillqvist.
ciper, d. v. s. en undervisning så att säga omkring eleven
intresserande böcker, utan uppmuntra fast mer därtill, i
det som prof godkännes återgifvandet på det främmande
språket af det hufvudsakliga innehållet i ett länge bekant
eller nyss förut flera gånger uppläst stycke af dess
literatur. Ett sådant prof förutsätter framför allt en mättad
språkkänsla. Därmed förstår jag den genom öra och öga
förmedlade inre nödvändigheten att gifva det tänkta dess
rätta språkliga dräkt, hvarvid de inlärda reglerna, som
vid den receptiva processen skola skärpa och ordna
iakttagelserna, verka korrigerande, utan att ängsligt öfvervaka
produktionen. Då alltså den moderne språkläraren yrkar
på att få göra litteraturen till sin undervisnings medelpunkt
står han på laglig mark. I sin fulla rätt är han i sin
föresats att från början till slut inrikta sin undervisning på
att hos eleven uppöfva färdigheten att läsa utländska
böcker, och som medel utnyttja de krafter hos de unga, som
kunna tjäna hans ändamål, i sin fulla rätt, då han fordrar,
att skolan förser honom med nödig tid och nödigt material
för sitt arbete.
I själfva verket ligger den nya språkmetodens vara
eller icke vara i skolans ställning till fordringarna på tid
och material. Hvad tiden beträffar tror jag, att språken
äfven för de nya vyerna komma att tillförsäkras
tillräckligt många timmar, om fördelningen mellan de
matematiskt-naturvetenskapliga ämnena och de humanistiska sker
efter sundt mänskliga grundsatser. Min ställning till
konkurrensen mellan de båda hufvudslagen af lärdomsobjekt
har jag på annat ställe gett uttryck åt, och det är endast
vid tanken på ett uttalande af en bemärkt, svensk skolman
(matematiker), gående ut på en uppmaning åt
språklä-rarne att inskränka sig, då naturvetenskaperna ju mer de
utvecklas fordra allt större och större rum i skolan, som
jag ej kan underlåta att här citera ett ord af en man, som
i egenskap af borgmästare i en större stad ej kan
misstänkas ha stått det s. k. verkliga lifvet alltför fjärran — af
Otto Gildemeister. I sin essay öfver »The Pleasures of
Life», ett verk af en engelsman, hvari författaren söker
att bekämpa anlagen till en pessimistisk
världsuppfattningen hos ungdom och som säkert botemedel talar om de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
