Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skolbibliotek i de främmande sprakens tjänst. 353
outtömliga fröjder, naturen bereder det mänskliga
forskningsbegäret, framhåller Gildemeister, huru för de flesta
människor — »auch für die geistig geweckten und
gebildeten» —■ vikten mer ligger i de stora sammanhangen än i
de enskilda fakta. Han fortsätter: »Was mich hindert,
an die Möglichkeit einer ewigen Seligkeit in den
Naturwissenschaften zu glauben, das hindert mich auch, den
Schulreformern Vertrauen zu schenken, die mir
versichern, dass in pädagogischer Beziehung für Knaben und
Jünglinge, die Beschäftigung mit naturwissenschaftlichen
Dingen ebenso werthvoll und werthvoller sei als die
Beschäftigung mit den Schöpfungen des Geistes, die in der
Sprache und der Kunst sich darbieten.» Det är ett intryck
från min egen skoltid på ett realläroverk, att så väl
matematikens som naturvetenskapernas män gjorde klokt i att,
innan de klaga öfver tidsbrist, pröfva sin undervisning i
ljuset af dylika uttalanden.
Våra anspråk på ett för våra vidgade afsikter
tillräckligt timantal hvila på så säker grund, att en ensidig
intresseriktning, ej i längden kan motverka dem. Må vi
förtröstansfullt vända hela vår uppmärksamhet mot
materialet, utbreda det till påseende, förklara det och där det
gäller undanrödja den tvekan, som kan uppstå inför våra
uppgifter om huru vi ämna bruka det.
Det är särskildt en sida af vårt program, som genast
faller i ögonen och är ägnad att väcka misstro till
möjligheten af dess realiserande, jag menar den grundläggande
tanken, att ungdomen skall kunna läsa så ojämförligt
mycket mer utländsk text än som hittills varit fallet.
Lösningen af den svårighet, som otvifvelaktigt ligger i att nå
detta mål, finner jag framför allt i den kursoriska läsningen.
Jag vet, dess rykte är icke det bästa. Man anser den
liktydig med slarf vig läsning, men jag tror med orätt.
Her-bart säger i sin »Umriss pädagogischer Vorlesungen» §
129: »Am schlechtesten wäre anfangs ein kursorisches
Lesen, ein Fortsetzen ohne Befestigung. Dennoch giebt
es eine Bedingung, unter welcher selbst solches Lesen
guten Erfolg hat, nämlich lebhaftes Intresse für den
Inhalt.» Härvid är att märka att Herbart talar om
undervisningen i de gamla språken. Att hans omdöme om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
