Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
354
hilmer gillqvist.
nyttan af kursorisk läsning skulle utfallit betydligt
fördelaktigare, hade han de moderna och framför allt med
elevens modersmål nära besläktade språk i sikte,
framgår otvetydigt af den följande paragrafen i samma
arbete. Han talar där om hur läsarens tankar ila före
orden och mestadels träffa den rätta meningen och att
villkoret härför är ett synnerligen gynnsamt förhållande mellan
läsaren och boken. Detta villkor är betydligt oftare och i
långt högre grad uppfylldt, då det gäller moderna böcker
än då det är fråga om antika verk. Skälen ligga så på hand,
att de kunna förbigås. Då nu valet af de böcker, som
skola utgöra den moderna språkundervisningens material,
söker motsvara lärjungens smak och krafter, så kunna vi,
understödda af Herbarts åsikt, vänta oss utomordentliga
resultat af den kursoriska läsningen — förutsatt att den
ej börjas för tidigt.
»Am schlechtesten wäre anfangs ein kursorisches
Lesen, ein Fortsetzen ohne Befestigung.» Dessa ord kunna
icke allvarligt nog besinnas. Det är nämligen, en i våra
dagar ofta anlitad och af bifall från många håll gynnad
metod att undervisa i ett främmande språk medelst
gemytligt prat om ditt och datt, hvarvid åhörarne förstå allt
kursoriskt. Fördelen skall framför allt vara, att det
grammatiska så läres »ex usu». Metoden har sitt ursprung i
sträfvan att efterapa det läge, hvari en människa, som
rest till utlandet, befinner sig med afseende på behofvet
att meddela sig. Att företaget innebär en skriande
omöjlighet, inser hvar och en, som befunnit sig i det läget. Af
den otaliga mängd faktorer, som verka på utlänningen,
kan läraren för sitt mål rädda en så obetydlig bråkdel, att
hela metoden aldrig skulle uppkommit, rådde icke hos
dess förfäktare och hos allmänheten en nästan vidskeplig
föreställning om kraften i förmågan att hjälpligt kunna
tala ett utländskt språk. Redan på grund häraf anser jag
»pratvägen» i språkundervisningen förkastlig, så mycket
mer, då den kursoriska läsningen, det viktigaste medlet
för den lärometod jag förfäktar, är otänkbar utan en
synnerligen omsorgsfull förberedelse. Det gäller att ge den
förutilande tanken fasta stödjepunkter, sådana som en
klar uppfattning af satsens grammatiska sammanhang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
