Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dogmatikundervisningen i gymnasiet. 389
själv och hans undervisning nästan misstänkta i lärjungens
ögon. Och dessutom är man med denna metod, ifall den
till en början verkligen tyckes göra intryck, alltid utsatt
för faran av ett bakslag, som, efter vad erfarenheten visar,
ofta blir fullständigt nedrivande. Detta är dock i så fall
blott en enkel följd av kända psykologiska lagar.
Båda dessa olika sätt att anlägga undervisningen hava
sålunda visat sig olämpliga för vårtid. Det gäller därför,
såvitt icke hela dogmatikundervisningen skall bli
förfelad, att finna en undervisningstyp, som bättre motsvarar
tidens krav.1)
Först av allt ha vi då att åtminstone i huvudsak
bestämma, vad dogmatikundervisningen skall meddela;
därefter övergå vi till frågan, huru detta skall ske.
Ett svar på den första frågan är så mycket mera
nödvändigt, som olika åsikter därom finnas. Då vi tillhöra
en evangelisk-luthersk statskyrka, måste det anses
självklart, att statens skolor äro förpliktade att undervisa i
den evangelisk-lutherska trosläran. Därom äro utan
tvivel de flesta ense. Men inom denna kyrka finnas många
teologiska riktningar. Utom den gamla ortodoxien
finnes ju i våra dagar den bibelkritiska riktningen, som
strävar att genomföra det historiska betraktelsesättet i fråga
om uppenbarelsens urkunder och som ofta har en viss
böjelse att betrakta sitt arbete såsom åtminstone det
viktigaste inom hela teologien. Därjämte finnes fortfarande
en liberal teologi, som strävar att uppfatta den kristna
trosläran så, att den passar för det mänskliga förståndets
kategorier, och som historiskt sett är en fortsättning av
upplysningstidens rationalism. Utom alla mellanformer
finnes ju därtill en ritsch’liansk skola, som på sätt och vis
kan räkna släktskap med begge de andra moderna ström-
*) Ytterligare betonas, att svårigheterna ej kunna »avhjälpas»
genom att helt enkelt utesluta dogmatiken från
kristendomsundervisningen. Däremot talar just denna undervisnings karaktärsdanande
inflytande. Och erfarenheterna från andra länder bekräfta denna
mening. Detsamma gäller på sitt sätt om valfriheten. Just i våra
dagar är det av vikt, att den kristna livsåskådningen blir känd av de
bildade klasserna och f^r utöfva sin verkan i så vida kretsar sorö
möjligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
