Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
394
a. arnman.
gymnasiet. Det är dock klart, att det måste finnas sans
och måtta även i denna bundenhet vid
bekännelseskrifterna. Liksom en präst i sin verksamhet i församlingen,
om han annars förstår, huru han skall undervisa, icke
driver bekännelseskrifternas uttryckssätt annat än möjligen
i någon enstaka viktigare punkt, så har
kristendomsläraren i skolan ej att inplugga bekännelseskrifternas eller
ens ortodoxiens dogmatiska formuleringar utan i stället
att låta deras grundåskådning på ett för vår tid begripligt
sätt komma fram. Men utanför denna bör han ej på någon
punkt utan de mest tvingande skäl gå.
Därmed ha vi antytt, vad som bör vara
dogmatikundervisningens egentliga innehåll, tillräckligt tydligt för
vårt ändamål, att draga upp konturerna till en
dogmatikundervisning, som är lämpad för vår tid. Nu återstår det
att visa, hur läraren skall gå tillväga för att vinna sina
lärjungars öra med en dylik religiöst grundad, kristlig
undervisning.
Vi ha i det föregående påpekat det intellektualistiska
draget hos vår tids skolungdom. Denna bestämning är
emellertid ännu oklar till sin innebörd.
Förståndsmässighet en kan framträda på olika sätt. Den kan nämligen dels
vara av rationalistisk natur, yttra sig mera såsom negativ
förnuftskritik med tvärsäkert förkastande av allt, som ej
stämmer med det naturliga förståndet. I detta fall får
läraren bemöda sig att genom sina utredningar och i övrigt
genom sin uppfostrande verksamhet undanrödja lärjungens
missförstånd samt rikta hans uppmärksamhet på att det
finnes något, som ligger över det naturliga förståndets nivå
men som ändå är f-ullt verkligt, ja helt säkert mera
verkligt än någonting inom det naturliga livets område. Här
som alltid gäller det dock, att kritik ej bibringar någon en
bättre övertygelse; därtill fordras, att en positiv, levande
real makt griper och tvingar honom. Därefter måste
kristendomsläraren här också rätta sig.
Intellektualismen kan emellertid också i grunden ’visa
sig vara helt enkelt ett behov av klarhet och visshet. Och
det är värt att ge akt på, om icke en förment rationalism
rent av i de flesta fall har sin grund just i detta
klarhetsbehov. Den naturalistiska världsåskådningen t. ex. vinner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
