Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dogmatikundervisningen i gymnasiet. 397
på en fråga, som befinnes kräva behandling, och dessutom
kan det lätt draga till sig lärjungarnas huvudintresse till
men för det rent sakliga. Har man blicken fästad på det
reala systemet, följer formen tämligen af sig själv.
Detta, att låta kristendomen framstå som en inom
sig sluten och sammanhängande livsåskådning, torde för
övrigt vara ett av de bästa apologetiska medel, man i
skolan har till sitt förfogande. Skall man med framgång
kunna bekämpa naturalismen, som ju i våra dagar är
huvudfienden, så är det nödvändigt att ha en avslutad
åskådning att sätta i stället. Det är dock, såsom nyss antyddes,
av stor betydelse, att slutenheten ej går till överdrift,
emedan det eljest lätt blir så mycket inom lärjungens
erfarenhet, som kommer att stå utanför det avslutade
systemet och som därför verkar nedrivande på detta.
Vi ha förut erinrat om att ungdomen i våra dagar även
är realistiskt anlagd. Denna realism omöjliggör ali
skolastik och abstrakt formalism även vid
dogmatikundervisningen. I motsatt fall är man utsatt för att förlora
beröringen med lärjungarna. Men den är ingalunda en fiende
till ali kristendomsundervisning. Om de unga lära sig
förstå, att det andliga livet är det egentligt verkliga, så är
böjelsen för realitet rent av en bundsförvant vid
kristendomsundervisningen. Den kommer då gärna att vända
sig mot sken och skenliv och i stället kräva ett -kraftigt,
karaktärs fullt personligt liv. Emellertid är det klart, att
undervisningen måste vara konkret och åskådlig i bästa
mening, och då ju erfarenhet, andlig och sinnlig, av oss
fattas såsom kriterium på verklighet, så måste den så vitt
möjligt ständigt behålla känningen med erfarenheten. Att
detta ej är ett återfall i naturalismen är tydligt, då det ju
här i sista hand är fråga om den inre, andliga, religiösa
erfarenheten.
Verklighets värde vinner undervisningen, om man, så
långt förstånd och förmåga räcka, söker motsvara
lärjungarnas andliga behov, ty då känna de, att den verkligen
angår dem. Sedelärans behandling är därför också av
stor betydelse. Då en sedelära utan fast religiös grund
ej äger förmåga att i det verkliga livet ge karaktären
styrka och kraft, så måste visserligen alltid, även med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
