Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dogmatikundervisningen i gymnasiet. 400
På sitt sätt gäller samma grundsats om förhållandet
till den historiska delen av ämnet. Den historiska
undervisningen kan ej utan olägenhet och skada för båda
sammanblandas med en dogmatikundervisning sådan som den
ovan angivna. Närmast kommer här dogmhistorien i fråga.
Denna bör sålunda hänföras till kyrkohistorien och endast
undantagsvis böra dogmhistoriska utflykter få förekomma,
vid den egentliga dogmatiku-ndervisningen. Det ligger i
sakens natur, att kurserna i kyrkohistoria, så långt ske kan,
böra ligga så till, att det viktigaste av dogmhistorien är
bekant, då motsvarande dogmatiska parti behandlas.
Till kyrkohistorien får man i detta sammanhang räkna
också de notiser ur symboliken, som pläga förekomma i
läroböckerna i dogmatik. Då emellertid dessa ha sitt
bestämda värde för uppfattningen av vår egen ståndpunkt,
så är det särdeles lämpligt att ej försumma dessa tillfällen
till lärorika jämförelser. Även den religionshistoriska
kurs, som nu är föreskriven och som helt säkert skall
komma att bli av värde för undervisningen, bör utan tvivel
genomgås särskilt för sig utan sammanblandning med
övriga delar av ämnet.1)
Därmed ha vi sökt i korthet ge en antydan om en
dogmatikundervisning, som möjligen skulle kunna
motsvara det faktiska läge, vari gymnasiets lärjungar befinna
sig. En sådan undervisning ställer emellertid ej alltför
små krav på läraren. Det är självklart, att en lektion av
ovan angivna art ej kan hållas utan noggrannaste
förberedelse. Man kan ej på rak arm avfärda samtidens mest
brännande frågor. Och beredelse fordras även därför, att
det här minst av allt duger att förfalla till slentrian. Skall
undervisningen göra intryck, måste den äga liv och friskhet.
Och härför fordras utom egen erfarenhet och eget
tänkande oundgängligen studier. Kristendomsläraren måste
följa med i den litteratur i form av broschyrer o ch
populärvetenskapliga uppsatser, som han kan antaga, att
lärjungarna själva läsa och taga intryck av. Men därjämte är
*) Det är givet, att denna fördelning fordrar ett noggrant
utnyttjande av den anslagna lärotiden samt att undervisningen från
början måste omsorgsfullt planläggas. — Lärjungarna böra få göra
anteckningar (i särskilda böcker.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
