Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
434
schwartz.
Detta hindrar icke att vissa pedagogiska åsikter (eller
förbiseende af vissa pedagogiska grundsatser) förutsättas
för bottenskoleidéerna och dessa kunna därför skärskådas
äfven från pedagogisk synpunkt. Vi skola också tillåta
oss att förutskicka några pedagogiska anmärkningar,
innan vi öfvergå till den synpunkt, från hvilken
bottenskolans vänner framför allt vilja ha sin idé skärskådad, den
sociala.
För bottenskolans vänner karakteristisk är
föreställningen, att alla barn inom vissa åldersgrupper (särskildt
åren 7—13) utan hänsyn till blifvande lefnadskall böra ha
i allt väsentligt samma skolundervisning. Man tror sig
kunna grunda denna fordran på barnanaturens allmänna
beskaffenhet, sådan denna ter sig för uppfostrarens
erfarenhet, för den fysiologiska forskningen och den empiriska
psykologien. Det är ingen tillfällighet att Comenius, en
man från sextonhundratalet, från den
matematisk-na-turvetenskapliga kulturperioden och ortodoxiens
tidehvarf, är den första betydande pedagog, som hyllar
enhetsskolan. Under intet föregående skede af den nya tidén
har man haft en sådan kolartro på en abstrakt teori och
hyllat en stelare reglementering. Våra dagars pedagoger
stödja sina teorier på empirisk forskning, fysiologi och
psykologi. Emellertid visar sig vid närmare pröfning att de
allmänna lagar för barnets utveckling, som den moderna
fysiologien och psykologien uppdagat och formulerat, trots
allt godt, som af dem kan hämtas, särskildt i formellt och
metodiskt hänseende, gifva så godt som intet besked
beträffande skolundervisningens speciella innehåll. Man
kan ej ur lagarna för barnets utveckling deducera fram
sådant som att barnet skall uppfostras till svensk och icke
till fransman, till kristen och icke till mosait, till
kroppsarbetare, affärsman, ämbetsman eller något annat. Och dock
är det ytterst och måste ytterst vara tanken på barnets
framtid, som ger undervisningen dess innehåll, d. v. s. på den
framtida ställning man — på grund af barnets förhärskande
anlag eller andra mer eller mindre goda grunder — tillärnar
barnet såsom medborgare i en viss stat, medlem af ett visst
kyrkosamfund, utöfvare af ett visst yrke eller tillhörande
en viss grupp af yrkesutöfvare o. s. v. Detta slutmål för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
