- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Fyrtiofjärde årgången. 1908 /
484

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

484

knut bohlin.

Jag har nyligen försökt lösa denna uppgift rent
begreppsmässigt på samma sätt som fysiken empiriskt bildat
begreppen brytningsindex, utvidgningskoefficient o. s. v.
utan hvarje hypotetisk åskådning. Anledningen till att
man säger att ett ämne består af två andra är tydligen, att
det första uppstår, då de två andra försvinna. Bildades
därvid två nya ämnen, funnes ingen språkbruklig anledning
att säga, att det ena eller andra eller båda bestodo af de
två ämnen som försvunnit. Det karaktäristiska i
fenomenet är alltså att ett ämne uppstår, då två eller flere andra
ämnen försvinna. Exempel på dessa motsatta förhållanden
äro, å ena sidan att kolsyra och koksalt uppstå af soda och
saltsyra, å andra sidan att endast kolsyra uppstår af kol
och syre (= då kol och syre försvinna), eller att
kalciumkarbonat och ingenting annat uppstår af kolsyra och
kalciumoxid. Denna framställning lämnar ej ett
ögonblick erfarenhetens fasta mark och synes mig enkel nog. En
djupare analys visar sedan lagen om totalviktens
oföränderlighet, men denna är ej strängt taget nödvändig för att
bilda begreppet kemisk förening. Naturligen förutsättes
här, att den kemiska föreningen är ett nytt ämne, ty eljes
kallas icke fenomenet kemiskt. Sedan följer på den enda
möjliga vägen definitionen på element: ämnen, som inte
visats vara kemiska föreningar, kallas element.

Ställer man sig på denna alltigenom empiriska
ståndpunkt, hvilken naturligen är barnets, så länge det ej
suggererats att tänka sig saken på »kemiskt» sätt, erbjuda alltså
icke de binära föreningarne någonting enklare än de
icke-binära. Då begreppen kemisk förening och element skola
framgå af analys är det således, synes mig t. o. m., en
skarpare kontrast som erhålles, om man kan drifva analysen
ett stycke längre, innan man når gränsen, elementet. Har
man fått klart för sig, att det endast är en förutfattad
kunskap, som gör de binära föreningarne pedagogiskt
enklare än andra, så är man naturligtvis oförhindrad att börja
kemiundervisningen med annat. Jag har nyligen, utan
att betrakta detta som det enda saliggörande, offentliggjort
en framställning som börjar med baser och syror. Detta
framställningssätt har kanske olägenheter, men också sina
fördelar. Det är en riktig eller minst sagdt tillåtlig prin-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:44:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1908/0494.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free