Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om införandet af de kemiska grundbegreppen. 493
jon i kemisk mening en betydelse, som möjligen icke
torde af alla gillas, men hvarpå jag lägger vikt, i det att jag
i begreppet jon äfven inlägger betydelsen af ett nytt ämne,
skildt från jonbildaren. Ämne är ett svårdefinierbart
begrepp. Rent empiriskt sedt är ämne en alltigenom
i rummet homogen förnimmelsekomplex, när man i
densamma ser bort från storleken d. v. s. vissa rums- och
tyngdförnimmelsers kvantitet. Men något sådant passar
naturligen icke för barn. Bäst och naturligast synes mig
att först alis icke definiera ämne, utan låta lärjungen få
detta begrepp mera »på känn».
Nu öfverensstämmer detta ämnesbegrepp, taget på
känn, hvilket också är en större allmänhets
instinktsegendom, icke alltid med det kemiska begreppet ämne. En
vanlig dödlig skall väl knappast kalla blyerts och diamant
för samma ämne eller gul och röd fosfor för samma ämne
(om icke i senare fallet genom suggestion af namnet fosfor).
Att kemisten räknar grafit och diamant som samma ämne
beror naturligtvis därpå, att båda gifva lika mycket
kolsyra per viktsenhet, och att röd och gul fosfor kallas
allotropiska modifikationer af samma ämne fosfor betyder
empiriskt blott att i gr gul fosfor utan rest öfvergår i i gr
röd fosfor. En sådan begreppsbildning är ju från kemisk
synpunkt tillåtlig och jämförlig med att man kallar värme,
ljus, elektricitet o. s. v. för »olika former» af energi. Men
i själfva verket är naturligtvis de allotropiska
modifikationerna olika ämnen och ej uppenbarelseformer af ett
metafysiskt tredje, lika litet som energi är något annat än ett
namn, gemensamt för värme, ljus etc. I liknande
mening är också t. ex. kopparjon ett annat ämne än koppar,
vätejon ett annat ämne än väte.
På det undervisningsstadium, då jonläran kan införas,
torde man kunna säga, att ett ämne karaktäriseras af en
bestämd grupp aj reaktioner. Dessa reaktioner kunna vara
dels direkta (lukt, smak, färg o. s. v.), dels indirekta
(fällbarhet med vissa reagens o. s. v.). Det torde nu icke kunna
förnekas, att hela reaktionskomplexen för vätejon är en
annan än för väte: å ena sidan löslighet i vatten, sur smak,
lakmusfärgning etc., å andra sidan olöslighet i vatten,
gasformigt aggregationstillstånd, brännbar het, smaklöshet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
