Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM TILLÄMPNINGEN AV UTVECKLINGSPRINCIPEN ETC. 149»
kyrkoprydnader o. d. än vid läran, f På detta sätt
förklaras delvis att under Gustaf Vasa intet uppror
förorsakades av förändringen av läran, men däremot de två
farligaste av att kyrkorna berövades klockor och
dyrbarheter, att i England den religiösa oppositionen från
Elisabets tid närmast blott gällde ceremonier o. d.
(puritanerna), vidare sådana företeelser som bildstormarna
i Holland o. s. v.
Ett annat fall, där väsentliga delar av lärobokens
framställning bli obegripliga, om man ej sätter eleverna
in i den åskådning, som ligger till grund för de därstädes
skildrade företeelserna, är idén om förhållandet mellan stat
och religion på 1500- och 1600-talet. Det gäller att därvid
klargöra att man obetingat hyllade doktrinen att
statlig enhet fordrar religiös enhet och att man trodde att en
stat skulle sprängas, om flera religioner tolererades inom
densamma. Det är ej blott en sådan bestämmelse, som
att fursten enligt religionsfreden i Augsburg äger att
bestämma över sitt lands religion, som först därigenom blir
förklarlig, utan även sådana företeelser, som att man ser
även religiöst indifferenta furstar förfölja kättare, att en
konung, som blir härskare över två riken, vill påtvinga
båda samma religion o. s. v. Överhuvud te sig alla för oss
motbjudande åtgärder från denna tid för att framtvinga
•religiös enhet inom ett rike i en helt annan dager, om de
ses i belysningen av den nämnda principen. . Hur
medvetet denna åskådning var utbildad även i Sverige kan
bestyrkas exempelvis med ett par av akterna rörande
Uppsala möte.
Av alla dylika äldre, nu döda föreställningar, som det
är nödvändigt att för eleverna klargöra redan för att de
skola kunna förstå lärobokens framställning, är emellertid
den gamla statsu^fattningen utan jämförelse den
viktigaste, och det är en oavvislig uppgift att noggrant belysa
densamma från olika sidor. Det kan sålunda klargöras
huru staten principiellt uppfattades som furstens privata
egendom. Man skiljer sålunda ej klart på statens och
furstens inkomster; detta kan belysas exempelvis med
Taines’ skildring i L’ancien régime av huru detta
föreställningssätt fortlevde i Frankrike ännu omedelbart före
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
