Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17.0
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER.
tagit en ganska ogynnsam ställning, och allt skarpare och
skarpare hafva kraf på en förändring i detta hänseende uttalats. För
att ena och närmare precisera dessa kraf anordnade
Zoologiskbotaniska sällskapet i Wien under förlidet år en serie diskussioner,
vid hvilka bland annat behandlades dels frågan om ett förökadt
antal timmar för de naturvetenskapliga ämnena, dels vissa sidor af
deras metodik. I diskussionerna deltogo universitets- och
gymnasialprofessorer samt andra lärare såväl vid mellanskolor som vid
folkskolor. Rätt utförliga referat hafva nu offentliggjorts.
Dessa diskussioner hafva onekligen äfven för oss ett icke ringa
intresse, hvarför en redogörelse för de viktigaste där gjorda
uttalandena synes mig vara önskvärd. För tillfället måste jag dock
inskränka mig till ett diskussionsämne, »den biologiska
riktningen i den zoologiska och botaniska undervisningen».
Inledningsföredrag hade den bekanta botanisten professor
K. Fritsch åtagit sig att hålla, men han var förhindrad att infinna
sig och hade inlämnat ett skriftligt anförande. Han påpekar däri,
att undervisningen i skolorna i det stora hela anpassar sig efter
de härskande strömningarna inom den vetenskapliga forskningen,
dock så att det alltid dröjer någon tid, innan forskningens nyvunna
resultat göra sig gällande i den elementära undervisningen. När
den naturvetenskapliga forskningen åter vaknade till lif efter den
långa dvalan under medeltiden, var till en början den rent
deskriptiva metoden den förhärskande. Först senare gjorde sig den
biologiska eller ekologiska gällande, och man kunde då i många
hänseenden stödja sig på de resultat, som vunnits under föregående
period. Undervisningen i skolorna måste följa samma
utvecklingsgång. Man måste börja med beskrifning af naturföremålen och
deras organ, och först sedan en sådan lämnats, kan man öfvergå
till deras funktion och påvisa det sammanhang, som förefinnes
mellan funktionen och organets byggnad. Framställningen förmår
genom ett sådant aktgifvande på funktionen uppväcka ett lefvande
intresse för ämnet hos lärjungarna. Det kan icke förnekas, att man
länge allt för mycket försummade den sidan af ämnet vid
undervisningen. Under det att man förr t. ex. helt enkelt lärde, att
potatisväxten bildar underjordiska stamknölar, som under namn
af potatis användes till föda, meddela vi nu lärjungarna, att dessa
knölar äro växtens vegetativa förökningsorgan, att i dem
magasineras reservnäring för följande års blommande skott och att de
möjliggöra växtens öfvervintring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
