Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244
W. CARLGREN
beröres föga eller intet.32 Vid sidan af »minnestaflorna» för
nybegynnare och Regnérs, Wåhlins samt Schröcks arbeten
för det fortsatta studiet började nu ock framträda Fants och
Silfverstolpes med fleras läroböcker. I fråga om metoden
framgår, att den läxberedning, som påbjudits 1807,
åtminstone på vissa håll omsorgsfullt tillämpades, hvarförutom vid
genomgången af uppgifterna muntliga och skriftliga tillägg
till läroboken kunde förekomma. Lärjungarna tillätos
som-ligstädes återge den senares innehåll med egna ord. Det
hände också, att mindre betydande minnessaker, årtal o. d.,
vid öfverläsningen fingo uteslutas; att periodiska
repetitioner anställdes, där hufvudafsikten var att framhäfva »det
pragmatiska sammanhanget» o. s. v.33 Men man saknar
visserligen vid många läroverk ali motsvarighet till dylika
uppgifter. På några håll34 talas, trots SO, om såväl »private
Informatorer» som förhör »utan till» ur »minnesböcker».
Den anförda skolkommissionen hyste påtagligt intresse
for historien. SO 1820, som är dess verk, införde omsider
detta ämne i första klassen af såväl apologist- som
lärdomsskolor. Historien fick särskildt betydande utrymme i
apolo-gistskolorna — fyra timmar i första och andra, två i tredje
klassen —, medan motsvarande tider i lärdomsskola voro två
timmar i första, andra och tredje klasserna, tre i fjärde.
Siffran för gymnasiets afdelningar fortfor att — enligt häfd —
utgöra fyra. Som inledande historisk läsning i såväl
apologist- som lärdomsskolor föreskrefvos lefnadsteckningar öfver
berömda personligheter, enkelt skrifna, kronologiskt uppställda
samt uppfyllda med strödda underrättelser om äldre folkslags
lynnen och seder. För högre klasser skulle sedan vidtaga
sammanhängande kurser först i Sveriges och de enstaka
folkens, därefter i den universella historien. Det utstakades en
fullständigare kännedom om de förra delarna af ämnet än om
den sistnämnda. Vid flyttning från lärdomsskolans högsta
klass till gymnasium behöfde blott svaras för den svenska
historien och »den allmänna gamla» till Augustus, vid
öfvergång från gymnasium till akademin fordrades endast »en ali-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
