Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de klassiska språkens ställning i våra skolor 343
någon fasthet i formläran. Ett betänksamt och försiktigt
framskridande vore därför den rätta metoden. Skall man
emellertid hinna genomgå kursen, måste man avstå från en
grundligare grammatisk analys — att icke tala om
nödvändiga repetitionsövningar — och nöja sig med en i huvudsak
riktig översättning, vilken lärjungarna oftast allt för väl veta
att förskaffa sig utan den ansträngning, som ett allvarligt
försök att själva tyda texten skulle medföra. Det allt mer
överhandtagande bruket att hjälpa sig fram med att för
tillfället inlära andras översättningar borde hållas inom
vederbörliga gränser genom en skarp kontroll på lärorummet. Men
om denna kontroll utövas, där fel i översättningen gör
densamma oundgänglig, så har läraren gjort ungefär allt vad han
kan åstadkomma i detta avseende, om han nämligen vill
medhinna pensum. De många fall, där lärjungen med en riktig
översättning täcker en obegripen text, få mest passera
oantastade. Explikationskursens dryghet alstrar brådska i
studiet, och brådskan ledsagas av de vanliga följeslagarna:
ytlighet, hafs och tanklöshet. Ett sådant sätt att studera är
icke uppfostrande. Nödvändigheten att undervisa på ett
sådant sätt är en plåga för läraren. Och resultaten? Huru
pass länge kommer man ihåg en tolkning, som man inlärt
utantill men ej förstått? Genom repetitioner ännu i sista
stunden kan ju en dräglig uppvisning i studentexamen
möjliggöras — men sedan? Skall studenten efter ett eller annat
år ens kunna Översätta en sida av sin skolkurs? Och vad
utsikt har han att kunna på egen hand taga sig fram med
en författare?
Svaret på denna sista fråga får man genom en
granskning av skrivningarnas resultat. Dessa ha aldrig varit
synnerligen uppmuntrande och äro det naturligtvis ännu mindre
nu. Den svaghet, som framträder, är icke blott okunnighet
i det grammatiska utan kanske ännu mera oförmåga att följa
tråden i en framställning, benägenhet att söka klara sig med
gissningar, oförstånd i lexikonets handhavande, att icke nämna
en mycket vanlig blindhet för textens bokstavslydelse, vilket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
