Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 22 anmälningar och recensioner
vid Göteborgs högre realläroverk, är tydligt nog markerad. Den
är angiven med särskilda tecken framför paragrafnumren. För
fjärde och femte klasserna har dock en sådan uppdelning av
kursen ej lämpligen kunnat göras. Vad framställningssättet
beträffar, måste man observera, att boken är avsedd för lärjungar
på så olika stadier som klasserna I—V (eller VI) i realskolan.
Med hänsyn härtill måste framställningen bliva skiftande, varav
dock de eventuella olägenheterna något minskats därigenom, att
de paragrafer, som tillhöra första klassens kurs, äro helt
schematiska. De elementära utredningarna av de grammatiska
grundbegreppen har nämligen förf. lämnat åt den muntliga
undervisningen i klassen, såsom ju lämpligt är — så ock den
fullständigare exemplifieringen — och för läroboken återstår sålunda i
hithörande fall ej annat än att giva »några fasta hållpunkter för
minnet», såsom förf. själv uttrycker sig i förordet.
Definitioner har förf. sökt undvika. »Verkliga definitioner
äro ytterst svåra att giva», säger förf. Vi skulle vilja säga: i
de flesta fall omöjliga icke blott i språkläror, avsedda för
elementär undervisning, utan i språkvetenskapen över huvud. Liksom
biologien, måste denna vetenskap i allmänhet nöja sig med
deskriptioner, distinktioner och divisioner. Mycket välbetänkt av
förf. är det därför att undvika kvasidefinitioner, varmed våra
äldre språkläror äro rätt väl försedda. En liten anmärkning skulle
anm. emellertid vilja göra beträffande sättet att tillämpa denna
grundsats i några enstaka fall. Så t. ex. rörande sättet, varpå
abstrakta och konkreta kännetecknas (sid. 13). »Abstrakta
substantiv äro namn på tänkta ting.» I sak är detta knappast
riktigt. Äro icke alla ting, varom vi tala, på något sätt »tänkta»?
Tillägget inom parentesen är icke heller riktigt lyckligt: »ting
(vilka icke äga bestånd i och för sig utan endast som
bestämningar hos andra).» Detta är åtminstone icke lätt att fatta.
Vore ej enklare att rätt och slätt, såsom förut gjorts i
språkläror — och förf. även gör — uppräkna de olika betydelsekategorier,
som abstrakta kunna beteckna, såsom egenskaper, handlingar,
förlopp o. s. v.? Om de konkreta säges: »Motsatsen till abstrakta
substantiv äro konkreta, namn på kroppsliga föremål eller
föremål, hvilka tänkas såsom kroppsliga.» Detta är väl icke heller
i sak riktigt? Ande, själ, Gud o. d. tänkas väl icke såsom
kroppsliga? De substantiv, som beteckna dessa konkreta föremål, pläga
ock föras till konkreta. I redogörelsen för genus falla sig orden
mindre lyckligt: »Ett substantivs genus», heter det, »är — —
2. femininum, om man kan säga hon i stället för det» [näml. [-substantivet]-] {+sub-
stantivet]+} — »3. reale, om man kan säga den i stället för det.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
